Nya modeller kan förutsäga vedens kvalitet
Stamdiameter, antal årsringar och växtplatsens klimat är viktiga faktorer för att kunna förutsäga vedens egenskaper hos gran och tall. Det visar Lars Wilhelmsson, SkogForsk, som framlägger sin avhandling vid SLU. Han har utvecklat nya modeller för att kunna förutsäga exempelvis veddensitet och kärnvedsdiameter före avverkning.
Vedens täthet (densitet) och hur stor andel av veden som är så kallad sommar-, kärn- och ungdomsved, har stor betydelse när olika skogsprodukter, som exempelvis papper, ska framställas. Lars Wilhelmsson har utvecklat nya modeller för att beräkna vedens egenskaper med hjälp av diameterstorlek och antal årsringar i olika stamtvärsnitt, samt växtplatsens klimat.
Sommarved bildas under sensommaren och består av tjockväggiga
fibrer som gör veden hård och mörk. Kärnveden i stammens mitt
har mycket lägre fukthalt än den yttre s.k. splintveden. Det har betydelse när veden ska omvandlas till pappersmassa. I
träkonstruktioner utomhus kan kärnved vara eftertraktat p.g.a.högre beständighet mot röta. De ca femton innersta årsringarna kallas för ungdomsved. Den kännetecknas av mindre och tunnväggigare fibrer än veden som bildas i de kommande
årsringarna. Ungdomsveden ger ett lägre utbyte vid tillverkning av pappersmassa, men beroende på tillverkningsprocess kan pappret bli ljusare och i några avseenden faktiskt starkare än papper från mognare fibrer.
De nya beräkningsmodellerna är baserade på mätningar av
vedegenskaper, träd- och beståndsdata. Vedprover samlades in av SkogForsk i projektet genom att såga ut trissor från hundratals granar och tallar utspridda över hela landet. Trissornas vedegenskaper mättes med bildanalys vid STFI och tomograf vid Luleå Tekniska Universitet. Modellerna kunde förklara mellan 50 och 95 procent av variationen i veddensitet, andel sommarved, kärnvedsdiameter, diameter på ungdomsved, samt barkens tjocklek.
Variation inom bestånd var den viktigaste orsaken till avvikelser mellan beräknad och mätt veddensitet, och en betydande orsak till avvikelserna i andel sommarved. När effekterna av diameter och antal årsringar beräknats var den återstående variationen mellan enskilda bestånd av underordnad betydelse för flertalet egenskaper. Slutsatserna överensstämmer väl med resultaten från olika studier av genetisk variation, bl.a. en studie av veddensitet hos tall som ingår i avhandlingen.
Civiljägmästare Lars Wilhelmsson, SkogForsk, har bedrivit forskarutbildning vid
institutionerna för skogshushållning och skogsgenetik, SLU. Han försvarar onsdagen den 5 december kl. 10.00 sin
doktorsavhandling Characterisation of Wood Properties for Improved Utilisation of Norway Spruce and Scots Pine. Disputationen äger rum i Aulan, Genetikcentrum, Ultuna, Uppsala. Opponent är Professor Erik G. Ståhl, Skogsindustriella institutionen, Högskolan Dalarna, Borlänge.
