Informationsöverflöd för stridspiloter
Stridsflyget har en mycket snabb utveckling på sensorsidan. Nya instrument utvecklas för att ge mer och mer information. Men om inte informationen kan presenteras på ett koncentrerat och fattbart sätt för piloten, så förlorar den sitt värde.
– Det finns forskning som visar att om antalet symboler på pilotens bildskärm överstiger vad som kan hållas i korttidsminnet, så försämras prestationen, säger Peter Svenmarck. Han är forskare i industriell arbetsvetenskap vid Linköpings universitet och har nyligen disputerat på en avhandling om sensorsystem i stridsflygplan.
Stridsflygplan har många system för att spåra, klassificera och identifiera objekt i luften och på marken. Information kommer både från den egna radarn, från värmesensorer, från de andra planen i roten och från stridsledningen.
I moderna plan som JAS och det nya amerikanska planet Joint Strike Fighter samlas all denna information i ett övergripande allt-i-ett-system (sensor fusion system på engelska.) Dessa blir så avancerade att de i stor utsträckning kan ”fatta beslut” på egen hand utan att piloten behöver gripa in.
Peter Svenmarck har studerat sådana system ur pilotens synvinkel. En svårighet är att hitta rätt balans mellan teknikens och pilotens beslutsutrymme. Piloten måste lita på tekniken för att överlämna delar av beslutsfattandet åt det automatiska systemet, men måste samtidigt kunna få tillräcklig information för att själv agera när tekniken inte räcker till. En studie av ett system för automatisk identifiering av markmål visar att piloten behöver få information om bl.a. motsägelser och faktorer som kan förbättras för att öka kvalitén på sensorinformationen.
Avhandlingen heter Human engineering of sensor fusion systems in fighter aircraft. Disputationen ägde rum den 14 december. Peter Svenmark träffas på tel 013- 28 44 11, e-post petsv@ikp.liu.se.
