Stärkt hypotes om plötslig spädbarnsdöd
Det finns ett samband mellan nitrat i grundvattnet och plötslig spädbarnsdöd. Detta nya samband stödjer uppfattningen att orsakerna till plötslig spädbarnsdöd kan sökas i en ofullständig bakteriell omvandling av urinämne i tarmen. Det är en slutsats som några Uppsalaforskare presenterar i decembernumret av European Journal of Clinical Investigation.
Plötslig spädbarnsdöd, SIDS, drabbar i huvudsak spädbarn under sex månaders ålder. Förekomsten ökade under 1980-talet och var 1990 ca 1/1000 i Sverige – men tre gånger så hög i vissa andra länder, som t.ex. Norge – och har nu åter minskat till ca en tredjedel av 1990 års nivå. Denna minskning har satts i samband med att föräldrar rekommenderades att låta barnen sova på rygg och en intensiv amnings- och antirökpropagande. En alltför varm sängmiljö och vissa sociala faktorer har också visat sig vara riskfaktorer. Trots dessa kunskaper har man inte fått klarhet i de egentliga mekanismerna bakom sjukdomen.
Lars Wiklund, Mary George och deras medarbetare publicerade 1997 resultat som visade att barn som dött i SIDS, till skillnad från de som dött av andra orsaker, inte hade en fungerande bakterieflora i tarmen och därför inte kunde bryta ned urea till ammoniumjon – urea som finns naturligt i både bröstmjölk och komjölk. Detta innebär att pH i barnens kroppsvätskor kunde stiga så mycket att de måste kompensera detta genom att minska utandningen av koldioxid. Detta leder i sin tur till medvetslöshet och i värsta fall koldioxidnarkos och allt sämre andningsfunktion. Om inte processen hejdas slutar den med döden.
Hypotesen rimmar väl med tidigare kända riskfaktorer. Så t.ex. ger bukläge en högre kroppstemperatur som i sin tur ger högre partialtryck för koldioxiden och som i sin tur ger medvetslöshet och risk för att dö. I samma undersökning visades också att de icke ureametaboliserande tarmbakterierna producerar kvävemonoxid och att dess koncentration står i direkt proportion till mängden urea som finns kvar i feces. Man har också kunnat visa att nitrat och nitrit i mycket små koncentrationer – t.ex. genom inandning av tobaksrök – hämmar tarmbakteriernas ureametabolism.
Om nitrat i mycket små koncentrationer kan hämma tarmbakteriernas ureametabolism skulle nitrat i dricksvattnet kunna medverka till plötslig spädbarnsdöd. Koncentrationen av nitrat i grund- och dricksvattnet varierar och är högst vid snösmältningen och minst under sommaren och när marken är ordentligt frusen. Den nu aktuella undersökningen, som just publicerats i decembernumret av European Journal of Clinical Investigation, har gjorts av doktoranden Mary George i samarbete med cancerepidemiologen Lars Holmberg, handledaren Lars Wiklund och vattengeologerna Mats Aastrup, Jan Pousette och Bo Thunholm på Sveriges geologiska undersökning, SGU, samt rättsmedicinaren Tom Saldeen – samtliga i Uppsala. För att belysa en eventuell effekt av nitratföroreninar i dricksvattnet har forskarna undersökt alla de drygt 600 fall av plötslig spädbarnsdöd som inträffade i Sverige under åren 1990-96. Dödsfallen i Norrland inträffade samtidigt med att praktiskt taget inga barn alls dog i SIDS i Skåne. Resultaten visar att det finns ett samband mellan SIDS-fallen och maximala eller stigande grundvattennivåer samt maximala koncentrationerna av nitrat i dricksvattnet – vårfloden kommer ju vid skilda tidpunkter i Skåne och Norrbotten.
Hypotesen att en blockerad bakteriell ureanedbrytning i tarmen kan vara en orsak till plötslig spädbarnsdöd står sig alltså fortfarande. Det är den samlade slutsatsen av de resultat som hittills är publicerade.
För vidare information, kontakta professor Lars Wiklund, Enheten för anestesiologi och intensivvård, telefon 018-611 48 51 (Lars.Wiklund@anestesi.uas.lul.se) eller professor Lars Holmberg, Enheten för kirurgi, telefon 018-15 19 15 (Lars.Holmberg@roc.lul.se).
