Den ökade kvävehalten skadlig för blåbär
Barrskogar i Skandinavien, boreala skogar, är typiska kvävebegränsade ekosystem. Många växtarter som blåbär och lingon har under lång tid anpassat sig till låg tillgång av kväve. Till följd av t ex förbränning av fossila bränslen ökar halterna av olika kväveföreningar i atmosfären, vilket också leder till att våra skogsmarker kväveberikas. Detta kan tänkas leda till att långsamtväxande arter minskar i förekomst medan andra arter i stället ökar.
Joachim Strengbom har i sin avhandling studerat hur en ökad kvävetillgång påverkar fältskiktsvegetationen i boreala skogar samt vilka faktorer som är viktiga för sådana vegetationsförändringar.
Efter fem år av kvävegödsling kan konstateras att långsamtväxande arter som blåbär minskat, medan en gräsart – kruståtel – har ökat i förekomst. Även en parasitsvamp, som angriper blåbär och gör att bladen fälls redan i mitten av sommaren, ökade efter kvävegödsling. Parasitsvampen har visat sig vara mycket viktig för ökningen av kruståtel, då bladavfallet gör att ljustillgången för kruståtel ökar. Eftersom kruståtel är en bättre konkurrent jämfört med blåbär vid förhöjd ljus- och kvävetillgång, leder detta till att gräset kan breda ut sig. Detta visar att samspelet mellan växter och deras naturliga fiender, som t ex parasitsvampar, kan vara viktigt för kväveorsakade vegetationsförändringar.
Förekomsten av blåbärs- och lingonris har också visat sig vara mindre i de delar av Sverige som har stort kvävenedfall jämfört med områden med litet nedfall. Dessutom är en större andel av blåbärsriset angripet av parasitsvampen i områden med stort nedfall. Här kan påpekas att också faktorer som nederbörd och temperatur varierar mellan de olika områdena, och därför kan man inte säkert säga vad skillnaderna beror på. En del av de skillnader som observerats härrör säkerligen från naturliga variationer i förekomst av dessa arter.
Mönstret i förekomst av blåbärs- och lingonris stämmer dock väl överens med resultat från tidigare gödslingsförsök, vilket tyder på att kväve kan ha bidragit till den låga förekomsten i områden med stort nedfall. Moderna skogsbruksmetoder resulterar ofta i täta och mörka skogar, som kan påverka undervegetationen negativt. Detta är mest påtagligt i sydvästra delen av Sverige och har förmodligen också bidragit till den låga förekomsten av blåbärs- och lingonris i den delen av landet.
Joachim Strengbom nås på:
Tel: 090-786 98 09
Mobil: 070-634 67 30
E-post: Joachim.strengbom@eg.umu.se
Fredagen den 18 januari 2002 försvarar Joachim Strengbom, Institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Nitrogen, Parasites and Plants – Key Interactions in Boreal Forest Ecosystems. Svensk titel: Kväve, parasiter och växter – nyckelinteraktioner i boreala skogsekosystem.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i stora hörsalen, KBC-huset.
Fakultetsopponent är Dr. Gaius R. Shaver, The Ecosystem Center, Marine Biological Laboratory, Woods Hole, USA.
