Låga halter av farliga metaller i ungdomars blod
Varje dag får vi i oss metaller, både farliga och nyttiga. Hur mycket som vår kropp tagit upp visar sig i blodets metallhalt. Ebba Bárány vid SLU har därför analyserat blodprover från två stora ungdomsgrupper i Uppsala ochTrollhättan. Av de farliga metallerna fanns bara låga halter, där blyhalten är en av de lägsta som hittills rapporterats. Kadmiumhalten var starkt beroende av rökvanor och socioekonomisk tillhörighet.
Att äta mat eller andas in luft med utsläpp från industrier och bilavgaser leder till att vi får i oss metaller. Vissa metaller är nödvändiga för att vi ska överleva, andra är skadliga för hälsan. Hur mycket av dessa spårämnen som kroppen verkligen tar upp avspeglas i blod och serum.
Blodhalterna kan därför användas för att identifiera vilka personer som tillhör särskilt utsatta grupper, och för att upptäcka nya utsläppskällor i den omgivande miljön.
Många olika faktorer som kön, ålder, bostadsort, socioekonomisk bakgrund och kostvanor antas påverka metallhalterna. En av de viktigaste grupperna att kontrollera är ungdomar, eftersom de växer och behöver mycket energi
och näringsämnen. De kan därför få i sig en stor mängd metaller per kilo kroppsvikt.
I den första studien i sitt slag i Sverige, har Ebba Bárány vid SLU mätt metallhalterna hos nästan 400 ungdomar från Trollhättan och Uppsala.
Halterna i blod och serum mättes både vid 15- och 17-års ålder. Städerna valdes med tanke på att miljön i omgivningen och den socioekonomiska strukturen ser olika ut. I Trollhättan har det under lång tid funnits metallindustri, något som har lett till att metaller spridits i närområdet.
Detta saknas i stort sett i Uppsala, som är en utpräglad tjänstemannastad.
Halterna av de giftiga metallerna var över lag låga i ungdomarnas blod och serum. Den förmodade högre exponeringen i Trollhättan innebar inte generellt högre halter av de undersökta metallerna. Blyhalten var en av de lägsta som hittills rapporterats, och sjönk också mellan 15- och 17-års
ålder. Enligt Ebba Bárány kan utvecklingen bero på minskade blyutsläpp i bilavgaser, eller att det bly som ansamlats i kroppen späds ut när människor växer.
Rökvanor och socioekonomisk tillhörighet visade sig ha en stark inverkan på kadmiumhalten i blod. Hos icke-rökarna ökade inte kadmiumhalten mellan 15- och 17-års ålder, vilket den gjorde hos rökarna. Kvicksilverhalten i blod och serum var beroende av hur mycket fisk som konsumerades och antal
amalgamfyllningar.
Halterna av de livsnödvändiga spårämnena låg till största delen inom normalvariationen. Socioekonomisk tillhörighet hade inte någon betydelse för halterna, men däremot fanns det skillnader mellan könen, bostadsorterna och åldersgrupperna.
De tre metallerna platina, palladium och rodium sprids i vår omgivning via bilkatalysatorer. Halterna av dem var mycket låga och svåra att mäta, vilket gör tolkningen osäker. Dock hade halterna i serum ökat och var högre vid 17-års ålder jämfört med 15-års ålder.
I studien analyserades tretton olika metaller i blod och serum. Kadmium, kvicksilver och bly är välkänt giftiga medan kobolt, koppar, zink och selen är livsnödvändiga. Förutom de tre metallerna platina, palladium och rodium analyserades också halterna av metallerna volfram och tallium som har viss
industriell spridning, samt rubidium, som har en oklar biologisk roll.
Apotekare Ebba Bárány, institutionen för farmakologi och toxikologi, SLU, försvarar fredagen den 22 februari kl. 09.15 sin doktorsavhandling Trace elements in adolescents. Disputationen äger rum i Ettans föreläsningssal,
Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr. Yngvar Thomassen, från Statens Arbeidsmiljøinstitutt, Oslo, Norge.
Mer information: Ebba Bárány, 070-968 90 20.
E-post: Ebba.Barany@farmtox.slu.se
***
