Arbetsmarknaden är inte homogen
Forskningen om efterkrigstidens ”svenska modell” är omfattande. Vilka var drivkrafterna bakom tillkomsten av modellens speciella ekonomisk-politiska system och varför uttömde det sin dynamik på 1970-talet? Varför radikaliserades den politiska debatten under årtiondet? Vilken roll spelade fackföreningsrörelsen i detta korporativistiska maktspel? I en doktorsavhandling som presenteras på Handelshögskolan i Göteborg den 22 februari, analyserar Carina Gråbacke hur tre fackförbund agerar när deras egna branscher utsätts för radikala hot: Textilarbetareförbundet, Byggnadsarbetareförbundet och Handelsanställdas förbund. Därmed tränger analysen bakom doktriner och abstrakta teorier, ner till den nivå där de underliggande förklaringarna står att finna.
Tidigare forskning om den svenska arbetarrörelsen har fokuserat på LO och det socialdemokratiska partiet. Med Carina Gråbackes avhandling ”Möten med marknader” växer en mer nyanserad och komplicerad bild fram, där konkreta aktörers handlande sätts i relation till den faktiska utvecklingen. Slutsatsen är att arbetarrörelsen inte är en homogen rörelse som strävar mot ett definierat mål, utan att denna består av en rad smalare intressen som driver frågor som gynnar dem själva. LO:s roll i detta maktspel var under en lång period att disciplinera de smalare intressena inom fackföreningsrörelsen.
Gråbacke beskriver hur de tre förbunden påverkades av de marknadsförändringar som skedde i Sverige under perioden 1945-76. För Textil var den centrala faktorn den nya frihandeln, vilken framtvingade en rationaliseringen av textilindustrin. Till att börja med krävde förbundet ett förstärkt tullskydd för näringen, under en kortare period var man därefter frihandelsvänliga, för att sedan återgå till en allt mer protektionistisk linje. I avhandlingen drivs tesen att omsvängningen var villkorad av den aktiva arbetsmarknadspolitikens införande, men att den acceleration i importen som skedde under den senare hälften av 1960-talet gjorde situationen okontrollerbar. Frågan blev existentiell när förbundets själva fortbestånd kom att hotas.
För Byggnads var den centrala faktorn den nya sociala bostadspolitik som introducerades runt 1945. Denna innebar att byggandet ändrade karaktär när mer eller mindre industriellt producerade flerfamiljshus kom att dominera sektorn. För förbundet var det också av yttersta vikt att man, genom Riksbyggen-BPA, nu kom att tillhöra sektorns storföretagare. Gråbacke visar att förbundets agerande i mycket kom att formas av denna ställning som företagare. Som sådan fick förbundets funktionärer också centrala positioner som nätverksbyggare i det socialdemokratiska partiet, mitt emellan kommunpolitiker och rikspolitiker. När byggandet med småhusens genombrott runt 1970 åter ändrade karaktär, radikaliserads förbundet på flera sätt.
För Handels del skedde ett flertal innovationer som förändrade medlemmarnas arbetsvillkor. Såväl självbetjäningssystemet, varuhusen, stormarknaderna som de fria affärstiderna är exempel på detta. Förbundet kom att förhålla sig på olikartade sätt till dessa förändringar. De tre första bejakades nästan reservationslöst. Gråbacke menar att dessa innovationer löste många av förbundets gamla organisationsproblem, i och med att handeln centraliserades och därmed blev mindre småföretagardominerad. Vad gällde de fria affärstiderna blev ställningstagandet annorlunda. Dessa har också lett till en mer svårorganiserad och utspridd arbetsstyrka.
Tid för disputation: fredag den 22 februari kl. 10.15.
Plats: Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg.
Avhandlingens författare: Carina Gråbacke
Avhandlingens titel: ”Möten med marknaden. Tre svenska fackförbunds agerande under perioden 1945-1976”
Länk till avhandlingen i pdf:
http://www.handels.gu.se/forskning/dispGrabacke.pdf
Carina Gråbacke forskar och undervisar vid Ekonomisk-historiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, telefon 031-7734442, 0704-673385 eller 031-7116555; e-post Carina.Grabacke@econhist.gu.se
Maria Norrström, Informatör, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Box 600, 405 30 Göteborg, Telefon:031-773 1247
Mobil: 0709-22 66 89, e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
