Kaxiga öringar simmar lugnt?
I en avhandling från Göteborg universitet undersöks olika aspekter av beteende hos laxfisk. För att skatta effekten av odling så jämfördes även olika typer av beteenden mellan vilda och odlade stammar.
Det visade sig att aggressiva öringar med en högre social status hade en bättre tillväxt jämfört med individer med en lägre social status. Förklaringen ligger förmodligen i att högt rankade individer har lättare att få tillträde till mer attraktiva födosöksplatser. Ofta ligger dessa platser
bakom stenar med skydd mot alltför starkt strömmande vatten vilket sparar energi. De lägre rankade individerna får hålla till godo med mer exponerade födosöks platser, vilka kan vara kostsamma att befinna sig på grund av starkare vattenrörelser.
Det visade sig dock att nyttan av att vara dominant minskade i takt med att miljön blev alltmer komplex. Således kan en naturlig miljökomplexitet förutom att höja tätheten av fisk också göra det möjligt för dominanta mer
aggressiva individer att samexistera med subordinata mindre aggressiva individer.
För att minska kostnaderna vid slagsmål så har det utvecklats en serie av stereotypiska och eskalerande aggressiva beteenden. Om individerna känner varandra och/eller det skiljer mycket i storlek stannar ofta kampen vid en display där den underlägsna individen snart visar att den ger upp genom att fälla ihop fenorna och göra sig mindre. Om det kommer in en inkräktare eller i de fall där kampförmågan är lika kan dessa ”aggressiva beteenden” eskalera från display via attack och bett till en intensiv jakt där båda individerna jagar varandra i en cirkel. I avhandlingen visar man att öringar har förmågan till individigenkänning och att detta är en viktig egenskap under
bildandet av stabila sociala grupper. Individer i grupper med bekanta individer hade en stabilare dominansstruktur och ett högre födointag.
Odlingsmiljön skiljer sig från den naturliga ur flera aspekter, där saknas ofta strukturer att gömma sig bakom, födotillgången är jämnare och mer förutsägbar. Vidare så saknas det ofta predatorer (rovdjur) och tätheten av
fisk är avsevärt större. I avhandlingen visas hur vild lax reagerar med en tydligare flyktrespons jämfört med odlad lax efter en attack.
Avhandlingen kan genera riktlinjer inom fiskevård då resultaten visar hur en ökad komplexitet i miljön kan öka tätheten av fisk och gynna olika beteendestrategier. Dessutom belyser resultaten svårigheterna med att till
fullo ersätta vilda fiskar med odlad fisk.
Johan Höjesjö, Zoologiska institutionen disputerar för att avlägga filosofie, doktorsexamen i ekologisk zoologi vid Göteborgs universitet med avhandlingen, ”Behavioural tactics and domestication effects in salmonids”. Disputationen äger rum fredagen den 1 mars, kl. 10.00 i föreläsningssalen, Zoologiska institutionen, Medicinaregatan 18, Göteborg
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2002/johan_hojesjo.shtml
Johan Höjesjö, Göteborgs universitet
Zoologiska institutionen, Ekologisk zoologi
Telefon: 031-773 3636
E-post: johan.hojesjo@zool.gu.se
Tanja Thompson, Informatör, Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg, Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
