Elevhälsa och kön i skolan- kamratrelationer viktigast

Avhandlingen analyserar den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för skolelevers hälsa ur ett genusperspektiv. Resultaten grundar sig på en frågeformulärsstudie riktad till elever i årskurserna tre och sex, som följts upp efter tre år, samt en intervjustudie av elever som följts från årskurs två och fem. I huvudsak visar det sig att en kombination av högt inflytande och lagom kravnivå i skolan har samband med en positiv hälsoutveckling hos eleverna.

Den faktor i skolan som visade sig ha störst betydelse för elevernas hälsa och hälsoutveckling var kamratrelationerna. Mellan årskurs sex och nio hade flickorna sämre hälsoutveckling med avseende på somatiska och psykologiska symtom, samt självkänsla. En delstudie av psykologiska symptom i årskurs nio visar att sexuella trakasserier kan vara en betydelsefull faktor för att förklara den större andelen flickor som rapporterar en hög grad av symtom. En kvalitativ delstudie visar på betydelsen av att det hälsofrämjande arbetet i skolan tar hänsyn till maktrelationer mellan flickor och pojkar, samt att det utvecklas metoder för att främja flickors och pojkars egna strategier för förbättrad hälsa.

Katja Gillander Gådin är uppväxt i Stockholm, men sedan 1987 bosatt i Sundsvall. Hon finns på tel. 060-15 17 68, e-post: kajm.gadin@swipnet.se

Avhandlingen har titeln ”Does the psychosocial school environment matter for health? A study of pupils in Swedish compulsory school from a gender perspective”. Svensk titel: ”Har den psykosociala skolmiljön betydelse för hälsan? En studie av elever i den svenska grundskolan ur ett genusperspektiv”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är docent Kristina Berg Kelly, avd. för pediatrik, Göteborgs universitet.