Dagens livsmedelskontroll av blåmusslor måste förbättras
I en studie vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet påträffadeshumana virus i Bohusläns blåmusslor i mer än 50 procent av proverna.Sverige har förhållandevis strikta regler för utsläpp av avloppsvatten men reningsverken tar inte aktivt upp bakterier och virus. Denna studie visar att för att skörda musslor för konsumtion bör man göra enskilda riskanalyser för varje odlingsområde.
Man bör ta hänsyn till vilka virus som cirkulerar bland människor i
samhället samt förutsättningarna för att de når musslorna och för anrikning
och nedbrytning i musslorna. Studien visar att geografiska och säsongsmässiga variationer förmodligen utesluter värdet av dagens
livsmedelkontroll, där man söker efter en enda organism vilken man använder som indikator för musslornas tjänlighet som föda.
Blåmusslor filtrerar stora mängder vatten genom gälarna och kan på så vis
koncentrera födopartiklar men också sjukdomsalstrande mikrober. Det är känt att musslor som filtrerar sin föda utgör den enskilt största risken för att återföra smittämnen som släpps ut via avloppsvatten till människan (World Health Organisation and United Nations Environmental Programme, 1987). Risken är särskilt stor eftersom hela musslans mjukdelar, såväl gälarna som
tarmen, konsumeras efter bara ett kort uppkok.
Den vanliga tarmbakterien Escherichia coli används idag som indikator för
förorenat vatten. Dock visar det sig i denna studie att virus ofta
förekommer i musslorna även då halterna av denna tarmbakterie var låga. Också andra typer av organismer uppmättes för att se om de visade att
musslorna var bärare av virus men inte heller dessa verkar samexistera med virus på ett mätbart sätt. Omgivande temperatur samt avrinningen från land under regniga perioder påverkar musslornas bakteriehalter mest.
Musslans immunförsvar tycks bli effektivare då temperaturen i vattnet
motsvarar vår sommartemperatur. Antibakteriella peptider i musslans
blodsystem aktiverades snabbare vid 20?C än vid 6 grader. Vid 6 grader höll sig sådana stammar av Salmonella typhimurium som är skadliga för människan levande i musslans blodsystem upp till 17 dagar och vid 20?C kunde de till och med föröka sig i musslan.
Bodil Hernroth, tel 0523 -185 13, fax 0523 – 185 02, e-post bodil.hernroth@kmf.gu.se
Handledare: Fil Dr Ann-Sofi Rehnstam-Holm, Avd för klinisk bakteriologi, tel 044-20 34 52
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs
universitet, Institutionen för laboratoriemedicin, Avdelningen för klinisk bakteriologi.
Studien har utförts på Kristinebergs marina forskningsstation, 450 34
Fiskebäckskil.
Avhandlingens titel: Uptake and fate of pathogenic microbes in the blue
mussel, Mytilus edulis”
Avhandlingen försvarades fredagen den 12 april 2002.
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
tel 031-773 35 77
fax 031-82 58 92
mobil 0708-77 33 57
