Alkoholscreening inom företagshälsovården
Att erbjuda alkoholscreening på arbetsplatsen i samband med en hälsoundersökning vid företagshälsovården är fullt möjligt. Resultaten från en större studie visar att anställda med en högre alkoholkonsumtion har fler sjukdagar men även att måndags- och fredagsfrånvaro inte är tydliga signaler för riskbruk. Skiftarbetare tycks inte dricka mer än dagarbetare, snarare tvärt om för de som arbetar 2-skift. Det finns indikationer på att enbart förfrågan om alkoholvanorna i sig leder till minskat drickande.
Motivet för en arbetsplats att utveckla metoder att upptäcka både riskbruk och missbruk av alkohol är flera. Både missbruk och riskbruk kan leda till ökad risk för olyckor och skador på arbetsplatsen, ökad ohälsa bland personalen och ökad sjukfrånvaro vilket medför kostnader för både arbetsgivaren och den anställde. Men att systematiskt utveckla metoder på en arbetsplats och granska dess möjligheter att upptäcka samt påverka alkoholproblem i ett tidigt skede är ett outforskat område.
I Ulric Hermanssons avhandling, som presenterats vid Karolinska Institutet, beskrivs möjligheterna och begränsningarna att på en arbetsplats genomföra en alkoholscreening för att tidigt upptäcka och påverka riskbruk av alkohol. Frågeformuläret AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) och blodprovet CDT (Kolhydratfattigt transferrin), som båda är tämligen nya tester för att upptäcka riskbruk, har använts. Projektet har även syftat till att mäta effekten av en kort rådgivning, att undersöka skillnaden mellan testerna AUDIT och CDT, att se om de med riskbruk hade fler sjukdagar än övriga samt om det finns någon skillnad i alkoholvanor mellan skift- och dagarbetande.
Ett inledande pilotprojekt visade att administrationen med ett screeningformulär tog mindre än 5 minuter i anspråk och att de anställda inte upplevde alkoholscreeningen som känslig, främst därför att den genomfördes av företagshälsovården.
Huvudprojektet har genomförts på en större arbetsplats inom transportsektorn under en period av 48 månader. 990 anställda som kom till företagshälsovården för en hälsoundersökning erbjöds att frivilligt genomföra en alkoholscreening med de båda testerna. De 194 anställda (19,6%) som screenade positivt på ett eller båda testerna slumpades till två undersökningsgrupper och en kontrollgrupp och följdes upp 12 månader senare. Endast 8,8 % screenade positivt på båda testerna.
De som screenade positivt på AUDIT, hade fler sjukdagar under ett år än de som screenade negativt. Måndags- och fredagsfrånvaro visade sig vara bristfälliga signaler på riskbruk relaterat till positiva utfall på AUDIT och CDT. Skiftgående personal drack inte mer alkohol än de som arbetar dagtid, snarare fanns tendens att de som arbetar 2-skift drack mindre.
Avhandlingens titel:
Risky alcohol consumption in the workplace – the feasibility of early detection and brief intervention as a part of routine health examination
Författare:
Socionom Ulric Hermansson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tfn 070-589 57 10, e-post: ulric@bahnhof.se
