Kväveöverskott på gårdsnivå – en fråga om driftsledning
Gödsel från våra husdjur innehåller mycket kväve, som man vill utnyttja i gårdens växtodling. Dock försvinner en stor del av kvävet upp i luften i form av ammoniak, och blir istället ett miljöproblem. Agronom Christian Swensson från SLU i Alnarp har arbetat med kvävehushållning på skånska mjölkgårdar och drar slutsatsen att driftsledningen på gården betyder mer än tekniska lösningar när det gäller att minska slöseriet med kväve.
Christian Swensson har arbetat med s.k. kvävebalanser, beräkningar av hur mycket kväve som förs in till gården som inköpta gödsel- och fodermedel jämfört med hur mycket som tas tillvara i form av livsmedel och andra produkter från gården. Skillnaden uttrycker gårdens kväveöverskott, dvs. den mängd kväve som på olika sätt försvinner ut i miljön.
För den enskilda gården är kvävebalanser på gårdsnivå ett bra instrument för att analysera hur gårdens miljöpåverkan ändras över tiden och värdera de insatta åtgärderna. I avhandlingen presenterar Christian Swensson erfarenheter av kvävebalanser från sydsvenska mjölkgårdar med konventionell mjölkproduktion. Han redovisar också studier av ammoniakutsläpp (ammoniakemission) från mjölkkor i försöksladugården Mellangård på Alnarp och på ett trettiotal skånska mjölkgårdar samt litteraturstudier.
Materialet visar att variationen mellan gårdar är stor när det gäller kväveöverskott per hektar och kväveeffektivitet – även mellan mjölkgårdar med samma djurtäthet. Ökad mjölkavkastning ökar kväveöverskottet per ko men minskar kväveöverskottet per kilo mjölk. En varierad växtodling, t.ex. vall, spannmål och sockerbetsodling, sänker kväveöverskottet på gårdsnivå. Konventionell mjölkproduktion med samma mängd cirkulerande kväve inom gården har inte större kväveöverskott än ekologisk mjölkproduktion, utan lika stort eller t.o.m. mindre (litteraturdata). Kväveöverskottet påverkas inte av om man har flytgödsel- eller fastgödselsystem i kostallet.
Jämfört med liknande studier i Danmark och Holland har vi i medeltal ett mindre kväveöverskott per hektar. Är kväveöverskottet större än 200 kilo kväve per hektar bör det finnas möjligheter att sänka det.
Ammoniakemissionen beror på råproteinhalten i foderstaten. Råproteinhalten i foderstaterna till (syd)svenska mjölkkor kan sänkas, en eller ett par procentenheter från nuvarande nivå. Ammoniakemissionen från lösdriftstallar är större än från stallar med uppbundna kor. Ammoniakemissionen är större från stallar med flytgödselsystem.
Resultaten visar bland annat att råproteinhalten i kofoderstater kan sänkas vilket minskar ammoniakutsläppen. Tyvärr har det inte under nittiotalet funnits stora ekonomiska motiv att göra detta, eftersom proteinfoder har varit och är relativt billigt och en ökad råproteinhalt upp till 23 procent medför ökad mjölkavkastning med avtagande merutbyte. Här får man vädja till utfodringsrådgivarnas miljöansvar!
Nästan alla nybyggda kostallar i Sverige är lösdrifter vilket kommer att öka ammoniakemissionen. Ett sätt att minska emissionen från lösdriftsstallar är att använda mer strö, separera gödsel och urin så snabbt som möjligt och att gödsla ut ofta.
Den stora variationen i kväveöverskott mellan olika gårdar visar dels på olika förutsättningar på djur- och växtsidan, dels på driftsledarens förmåga att styra kväveflödet på gården. För att citera Thomas Johansson, LRF (2002) “Gårdens miljöpåverkan beror på 100-tals olika beslut på gårdsnivå”.
Att minska kväveöverskottet från mjölkgårdar innebär att fokusera mer på skötsel och driftsledning av gårdarna än på tekniska förbättringar. Vad hjälper det att sätta ett lock på flytgödseltanken om flytgödseln sedan sprids på vallen efter förstaskörden en solig junidag och ammoniaken försvinner upp i luften på tre röda sekunder!
AgrL Christian Swensson, institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Alnarp, försvarar onsdagen den 15 maj sin avhandling med titeln Ammonia release and nitrogen balances on South Swedish dairy farms 1997-1999. Disputationen äger rum i Animalienborg, Alnarp, kl. 10.00. Fakultetsopponent är Seniorforskare Troels Kristensen, Forskningscenter Foulum, Tjele, Danmark.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christian Swensson på telefon 040-41 51 06 alt. 070-7347206 eller via mail Christian.Swensson@jbt.slu.se
