Kroppens försvar mot blodproppsbildning i hjärtat
Nedsatt förmåga att avsöndra enzymet t-PA från kärlväggarna kan vara en bidragande orsak till att proppbildning i hjärtat är vanligare hos kranskärlssjuka patienter. Det framgår ur en avhandling som hjärtläkaren Barbro Österlund försvarar vid Umeå universitet den 31 maj.
Blodproppsbildning i något av de kärl som försörjer hjärtat med blod kan få allvarliga följder, t.ex. hjärtinfarkt. Enzymet t-PA (tissue-type plasminogen activator) frisätts kontinuerligt från kärlväggen för att förhindra att blodet koagulerar inne i blodkärlen. När en blodpropp trots allt börjar uppstå i ett blodkärl, frisätts snabbt en ökad mängd t-PA i blodbanan. Denna reaktion är ett av kroppens försvarssystem och initierar en process med syfte att lösa upp blodproppen. Att kartlägga hur detta försvarssystem fungerar är viktigt för att förstå hur hjärtinfarkt uppkommer och för att i framtiden kunna utveckla nya behandlingsstrategier mot denna sjukdom.
t-PA bildas huvudsakligen i kärlväggens innersta cellager, endotelcellerna, där det också finns depåer av icke utsöndrat t-PA. I blodcirkulationen finns en hämmare, PAI-1 (plasminogen activator inhibitor type-1), som binder och därmed inaktiverar det eventuella överskottet av t-PA. Flera faktorer har visats kunna leda till frisättning av t-PA. Målsättningen med avhandlingen var att detaljstudera hjärtats förmåga att frisätta t-PA vid olika former av påfrestningar, t.ex. kirurgi, hjärtfrekvensökning och syrgasbrist i hjärtmuskeln, samt att undersöka mekanismerna bakom reglering av t-PA-frisättning i hjärtat.
Kapaciteten för frisättning av t-PA varierar mellan olika kärl i kroppen. Ett vanligt venprov avspeglar inte de enskilda organens förmåga att mobilisera t-PA. I avhandlingen presenteras en modell för att närmare studera frisättningen av t-PA och PAI-1 från hjärtat: Med inlagda katetrar tas prover i hjärtats till- och frånförande blodkärl för koncentrationsbestämning av t-PA. Genom samtidig mätning av blodflödet lokalt i hjärtat kan hjärtats frisättning av t-PA beräknas. Experimentellt visades att endotelcellerna i hjärtat har förmåga att frisätta ökad mängd t-PA i samband med kirurgi (under bröstkorgsöppning). Denna frisättning sker snabbt, redan inom några minuter, och kan tolkas som ett svar på ett tillstånd med ökad risk för blodproppsbildning, något som tidigare har rapporterats förekomma i samband med operationer.
De experimentella fynden kunde upprepas och bekräftas hos människa under hjärtkirurgi; i sig en viktig och ny information. Ett anmärkningsvärt fynd var att patienter med kranskärlssjukdom i denna situation uppvisade en kraftigt nedsatt förmåga att frisätta t-PA från hjärtats kärlbädd. Det antyder sämre blodproppsupplösande förmåga jämfört med patienter utan kranskärlssjukdom. Detta kan möjligen vara en bidragande orsak till att proppbildning i hjärtat är vanligare hos kranskärlssjuka patienter.
I ett annat delarbete påvisas ökad t-PA-frisättning i hjärtkärlbädden vid hotande syrebrist i hjärtmuskelcellerna (som vid hotande hjärtinfarkt). Fynden indikerar att frisättning av t-PA kan vara en effektiv lokal försvarsmekanism när syrgasbrist hotar hjärtat. Denna reaktion verkar vara mycket ändamålsenlig eftersom blodflödesstörningar är den vanligaste orsaken till syrgasbrist i hjärtmuskeln. Ett tredje arbete påvisar ökad t-PA-frisättning från hjärtats kärlbädd vid tillförsel av ett läkemedel som stimulerar s.k. beta-2-receptorer direkt i hjärtat kranskärl. Studien klarlägger att det sympatiska nervsystemet deltar i den lokala regleringen av frisättning av t-PA från hjärtat.
Kontaktinformation
Barbro Österlund är läkare vid thoraxkliniken, Hjärtcentrum, Norrlands Universitetssjukhus. Hon kan nås via tel. 090-785 00 00 sökare 96395. E- post: barbro.osterlund@vll.se
