Muddermassor från Göteborg förorenar Hakefjorden
Sedimenten i Göteborgs hamn innehåller kvicksilver som huvudsaklig förorening. Trots detta visar laboratorietester att effekten på djur generellt sett är låg. Muddrade sediment från Göteborgs hamn som anses vara rena tippas på mudderdeponin i Hakefjorden. I en avhandling från Göteborgs universitet visar Laila Johannesson att sediment från Hakefjordens mudderdeponi trots allt är giftigt, om det utsatts för solljus, på grund av innehållet av polyaromatiska kolväten.
Idag bedöms endast halterna av kadmium, kvicksilver och den organiska föroreningen PCB i Göteborgs hamn när man skall klassificera muddermassorna. Johannessons forskning visar att polyaromatiska kolväten också bör mätas när man bedömmer giftigheten eftersom de har en negativ effekt på djurlivet. Detta visar den provtagning som hittills gjorts i Hakefjorden, men fler undersökningar krävs för att med
säkerhet fastställa resultaten.
Trots att muddermassorna vid Hakefjorden skall vara rena innehåller de höga halter av PCB. Avhandlingen visar att halten av föroreningar varierar mycket med djupet i Göteborgs hamn och har ofta en topp på mellan 10 och 20 cm
sedimentdjup. Eftersom man mäter föroreningshalten före muddring på vissa djup i sedimentet (0-5 cm och 45-50 cm) riskerar man att missa de lager där föroreningarna finns. Om man tog prov från sedimentets två översta decimeter
där föroreningshalten är hög skulle man göra en riktigare bedömning av hur giftigt sedimentet faktiskt är.
Det är inte bara den totala koncentrationen av en förorening som är avgörande för dess effekt på djur och växter, utan även hur hårt den binds till sedimentet. Sedimenten i Göteborgs hamn är syrefattiga. Vid muddring
gräver man upp sedimenten och utsätter dem för syre, vilket kan förändra metallernas bindning. Avhandlingen visar att flera metaller släpps till vattnet eller binds lösare till sedimentet efter syresättning. Metallerna blir på så sätt mer tillgängliga för djur och växter som lever vid botten
eller i sedimentet.
Trots att utsläppen av föroreningar minskar så finns det fortfarande höga halter kvar i sedimenten och antalet nya kemiska ämnen ökar ständigt i dagens samhälle. Det är därför viktigt att man ständigt förnyar bedömningsgrunderna för förorening i muddermassor. Hur klassificering av
förorenade sediment ska göras diskuteras nu i många länder. Johannesson föreslår i sin avhandling att man även ska mäta ämnen som har skadliga effekter på djur, till exempel polyaromatiska kolväten, samt att man inkluderar nya sätt att ta prov på när man bedömer giftigheten i sediment.
—
Laila Johannesson, Institutionen för geovetenskaper, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i geologi, med inriktning mot kvartärgeologi
vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”Sedimentology and Geochemistry of Recent Sediments from the Göta Älv Estuary – Göteborg Harbour”. Disputationen äger rum torsdagen den 23 maj 2002 kl 14.00, i Stora Hörsalen,
Geovetarcentrum, Guldhedsgatan 5 A, Göteborg.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2002/laila_johannesson.shtml
Kontaktinformation
Laila Johannesson, Göteborgs universitet
Institutionen för geovetenskaper, Geologi
Telefon: 031-773 2819, hem: 0300-54 24 26
E-post: Laila@geo.gu.se
Tanja Thompson, Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
