Grisar bråkar om maten
Konkurrensen om foder kan vara alltför hög även om alla slaktsvin i boxen teoretiskt sett hinner äta under ett dygn. Om det finns för få ätplatser försämras produktionen. Dessutom ändras grisarnas ätbeteende och de får fler hudskador, vilket tyder på mer bråk i boxarna. Detta visar veterinär Lotta Georgsson i sin doktorsavhandling från SLU Alnarp.
För att spara plats i stallar och därmed kunna bygga billigare används ibland foderautomater istället för de vanliga långtrågen i slaktsvinsuppfödningen. Automaterna ger även grisarna möjlighet att själva styra sina mattider. Automatutfodring med få ätplatser leder dock till att grisarna får konkurrera om maten och matplatserna.
Under en treårsperiod genomförde veterinär Lotta Georgsson ett försök på SLU:s försöksgård i Odarslöv, utanför Lund, för att se hur konkurrens om foder påverkar grisarna och produktionen. Slaktsvin i grupper om 16 utfodrades med en eller två foderautomater. Två boxar var utrustade med elektroniska foderautomater som registrerade hur mycket och när varje gris i boxen åt. Med hjälp av en transponder, dvs. ett mikrochips, i örat kunde automaterna känna igen de individuella grisarna.
Resultaten visar att en foderplats till 16 grisar inte är tillräckligt, inte ens när man ger grisarna fri tillgång på foder. Grisarnas produktion i boxar med endast en foderautomat var sämre än för de grisar som hade tillgång till två foderautomater. I genomsnitt hade de såväl lägre tillväxt och slaktvikt som större spridning i daglig tillväxt inom boxen. Utöver detta hade de fler hudskador vilket tyder på mer bråk i boxarna. De fem minsta grisarna i boxarna drabbades i störst utsträckning. Den tuffa situationen verkade dessutom ha påverkat deras immunförsvar, då de hade färre vita blodkroppar. De små grisarna i boxar som bara hade en foderautomat tvingades också äta en mycket större andel av sitt dagliga foder på natten jämfört med de relativt små grisarna i boxar med två foderautomater. Intressant var också att de största grisarna, som troligtvis kan göra som de vill, också påverkades av den höga konkurrensnivån. De åt mer och blev fetare än de största grisarna i boxar med en lägre konkurrensnivå.
En analys visade också att det dagliga foderintaget är en viktig faktor för ekonomin i produktionen. Varken grisar som äter för mycket eller för lite är lönsamma. Därför är ett jämnt foderintag mellan grisarna önskvärt om man ser till både djurens välbefinnande och bondens ekonomi. Det kan uppnås genom att man använder utfodringssystem med en låg konkurrensnivå, t.ex. fler automater, eller system som underlättar för de små grisarna att komma åt fodret och samtidigt hindrar de större från att äta för mycket.
Veterinär Lotta Georgsson, SLU, institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT) Alnarp, försvarar fredagen den 31 maj 2002 sin doktorsavhandling Competition at Feeding. Effects on growing-finishing pigs and rats.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lotta Georgsson på telefon 040-41 51 13 eller via e-post Lotta.Georgsson@jbt.slu.se
