Halvledarlaboratorier föreslås bli nationell resurs
De tre största halvledarlaboratorierna i Sverige har utvärderats av internationella experter. Utvärderarna anser laboratorierna vara av hög internationell klass och föreslår att de samordnas i ett nätverk som en nationell resurs. De tre laboratorierna som har utvärderats är Halvledarlaboratoriet i Kista (KTH), MC2 vid Chalmers och Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.
I Sverige finns fyra så kallade nationella forskningsanläggningar, vilka är öppna för forskare i hela landet. Vetenskapsrådet utvärderar nu dessa fyra och samtidigt har utvärderingen av de tre halvledarlaboratorierna gjorts på uppdrag av Vetenskapsrådet och VINNOVA. Utvärderingarna är underlag för Vetenskapsrådets överväganden av framtiden hos de fyra befintliga nationella resurserna och de tre halvledarlaboratorierna.
Nationell resurs, specialisering och kontinuerlig utvärdering
Utvärderarna har tre huvudpunkter i sitt förslag: 1. De tre laboratorierna skall samordnas i ett nätverk och bli en nationell anläggning. Namnförslaget är Swedish Nanotechnology Network (SNN) och nätverket skall ledas av en nationell ledningsgrupp. 2. Laboratorierna skall specialisera sig och det föreslås att Halvledarlaboratoriet i Kista skall fokusera på mikroelektronik och fotonik, MC2 i Göteborg skall fokusera på höghastighetselektronik och högupplösande nanolitografi samt att Ångströmlaboratoriet i Uppsala skall vara ett multidisciplinärt centrum med inriktning mot nanoteknologi, bioteknologi och livsvetenskaper samt även vara inriktat mot undervisning. 3. Nätverket skall initialt verka i fem år och skall utvärderas efter fyra år. De tre enskilda laboratorierna skall granskas fortlöpande för eventuell omfördelning av medel.
Utvärderarna påpekar särskilt i sin rapport att den svenska finansieringsmodellen är diffus, vilket i det här fallet har lett till att investeringar i dessa tre laboratorier har gjorts utan samordning.
Internationella storsatsningar
Halvledarlaboratorierna är viktiga för forskning och utbildning inom mikroelektronik och nanoteknologi. Ämnesområdena är bland annat grunder för den moderna informationstekniken. Svensk forskning inom detta område är av internationell klass och tillhör forskningsfronten. I de utvärderade laboratorierna har stora investeringar gjorts. Utvärderarna påpekar att speciellt MC2 är ett laboratorium av högsta internationella klass.
EU satsar 1 300 miljoner euro (fördelat på fem år) på forskning inom mikroelektronik och nanoteknologi och 3 600 miljoner euro (också på fem år) på forskning inom IT. Även USA och Japan gör stora satsningar inom dessa områden.
I utvärderingens förarbete har även SSF och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse medverkat. Ordföranden i utvärderargruppen var Karl-Fredrik Berggren, professor i teoretisk fysik vid Linköpings universitet.
Utvärderingen kan beställas på Vetenskapsrådet eller hämtas på hemsidan.
Mer information:
Karl-Fredrik Berggren, professor Linköpings universitet, 070-362 12 03; 013-28 12 03
Kåre Bremer, huvudsekreterare, Vetenskapsrådet, 08-546 44 201, 0733-669169
Sven-Ingmar Ragnarsson, VINNOVA 08-473 31 28
