13 miljoner till forskning om ekonomi för en hållbar utveckling
Hur integreras miljö- och hållbarhetsmål i ekonomiska system? Vilka ekonomiska incitament påskyndar teknikutvecklingen så att koldioxidutsläppen kan reduceras globalt? Vilka styrmedel är effektivast för att få hushållen att agera miljövänligt? Formas har beviljat medel till fyra ämnesövergripande projekt som försöker svara på dessa frågor.
– Ekonomiska överväganden står ofta i vägen för en ekologiskt hållbar utveckling. Vi behöver hitta modeller för samverkan mellan ekonomisk och ekologisk effektivitet. Det behövs forskning för att kvantifiera olika värden och tydliggöra deras betydelse för en hållbar utveckling, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Integrering för hållbarhet: institutionella perspektiv och fallstudier på jordbruks- och energisektorn i Sverige och EU. Integrering av miljö- och hållbarhetsmål i det ekonomiska systemet och i olika sektorer är en nyckelfråga men sker inte tillfredsställande bland annat på grund av institutionella barriärer och målkonflikter mellan ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsperspektiv. Vilka typer av institutionella arrangemang gynnar integrering? Vilka är de viktigaste institutionella hindren mot integrering idag? Hur stärks integreringen i olika processer i Sverige och EU? Totalt: 4 600 000 kr. Prof Roger Kasperson, 08-412 14 00, roger.kasperson@sei.se.
Operationalisera hållbar utveckling – samhällelig, ekologisk, ekonomisk utvärdering av resiliens (förmåga att absorbera och svara på förändringar). Projektet syftar till att utvärdera betydelsen av resiliens för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det ingår i ett ledande internationellt nätverk som analyserar hållbar utveckling utifrån en värld dominerad av människan och där förändring är en ständig process. Totalt: 5 500 000 kr. Prof Carl Folke, Stockholms universitet, 08-16 42 17, calle@system.ecology.su.se.
Klimatpolitik: formulering av styrmedel för utveckling av tekniker för att möta växthuseffekten. Pågående forskning visar att det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att kraftigt reducera koldioxidutsläppen globalt, men detta kräver en omfattande teknisk utveckling. Vilka ekonomiska incitament, förutom handel med utsläppsrätter, kan användas för att snabba på teknikutvecklingen? Totalt: 1 900 000 kr. Prof Thomas Sterner, Göteborgs universitet, 031-773 13 77, thomas.sterner@economics.gu.se.
Aktörer, strategier och institutioner – Samarbete för uthållig utveckling. Hushållen spelar en central roll i den svenska miljöpolitiken. Ekonomiska och politiska styrmedel används för att få hushållen att agera i linje med miljöpolitiska mål Genom att utvärdera hur hushållen agerar för att bidra till ett hållbart samhälle och hur det motiverar sitt agerande kan man, klargöra vilka styrmedel som är effektivast och legitimast. Totalt: 1400 000 kr. Prof Peter Söderbaum, Mälardalens högskola. 021-10 14 93, peter.soderbaum@mdh.se
2001 anvisade regeringen 20 nya miljoner för ämnesövergripande forskning. Formas förstärkte budgeten med 27 miljoner och beslutade att satsa på tre program åren 2001-2005 – Ekonomi för ett hållbart samhälle, Stadsmiljö och hållbar utveckling med inriktning på Stadens offentliga rum (22 milj.) samt Risker och riskbedömning med biologins utveckling inom de areella näringarna (12 milj.).
Kontaktinformation
För mer information, forskningssekr. Bengt H Olsson, bengt.olsson@formas.se, 08: 775 40 23.
