Åke Hermansson nybakad doktor på avhandling om tjälskott och varm asfalt
Genom observationer av vägar och framförallt genom frystester i laboratorium, har Åke Hermansson kommit fram till att kraftig tjällyftning kan förekomma utan att vatten tillförs. Det räcker med det vatten som materialet naturligt innehåller för att åstadkomma lyftningen, vilket motsäger det som oftast redovisas i litteraturen. Frystesterna har också visat att relationen mellan hur snabbt tjällyftningen sker och hur kallt det är inte är så stark. Däremot har det betydelse om temperaturen varierar ofta.
Åke Hermanssons beräkningsmodell beskriver således hur tjälningen på vägarna kommer till. Modellen används nu i Vägverkets system vid nybyggnad och underhåll av vägar och beräknar den tjällyftning som kan förväntas beroende på klimat och material i och under vägkonstruktionen
I avhandlingens andra del beskriver Åke Hermansson en modell för beräkning av temperaturer i beläggningar som tar hänsyn till solstrålning, lufttemperatur och vindstyrka.
Tillämpningar av temperaturmodellen
– I ett projekt har vi använt modellen för att analysera hur risken för frosthalka påverkas av vägens uppbyggnad och i ett annat projekt hade vi behov av att beräkna asfaltbeläggningens temperatur i samband med analys av en vägs bärighet, berättar Åke Hermansson.
– En ytterligare tillämpning är beräkning av temperatur vid beläggningsarbete. Det är viktigt att temperaturen på beläggningen är rätt när man bearbetar beläggningen med vält.
– Just nu arbetar jag också med en simuleringsmodell för nedbrytning av vägars beläggning. Soliga sommardagar kan en asfaltbeläggning uppnå mycket höga temperaturer. Den höga temperaturen innebär att beläggningens styvhet minskar drastiskt och töjningarna vid belastning ökar. Beläggningen kan till och med bli så mjuk att enstaka lastbilar orsakar djupa spår.
Kontaktinformation
ake.hermansson@vti.se
013-20 40 72
