Hur lät det på Bachs tid?

Pressmeddelande om doktorsavhandling

Johan Norrback, musikvetenskap – disputation 27 september 2002

Det blir allt vanligare att organister möter instrument, nya eller historiska, som inte är stämda enligt den ”liksvävande tempereringen” (temperering = hur man delar in en oktav i 12 steg). Detta möte kan resultera i frågor som rör tempereringens roll för det musikaliska uttrycket, och därmed för interpretationen och det förberedande arbetet inför ett framförande.

Det visar sig vid en genomgång av orgelskolor och annan facklitteratur att detta område är känt, men ytterst lite diskuterat i skrift. De försök att göra bredare undersökningar har stött på ett metodologiskt problem, bl.a. de praktiska svårigheter det innebär att försöka skapa förutsättningar att diskutera orgelmusik utifrån olika tempereringar: en hel orgel måste då stämmas om. Orglar har byggts som genom att dubblera ett antal pipor i varje oktav och aktivering av dem genom en mekanisk anordning möjliggör en jämförelse av två olika tempereringar i samma instrument, även om det till viss grad bygger på kompromisser.

För att komma vidare i denna diskussion behövs det, enligt Norrback, dels en fokusering, och dels en ny metod att angripa problemet. Genom att koncentrera arbetet till en kompositör, i det här fallet Johann Sebastian Bach, gör avhandlingsförfattaren det möjligt att kartlägga den kontext med avseende på teori och praktik som musiken tillkom i. Därmed kan han definiera undersökningsmaterialet med de tempereringar som är relevanta för musiken i fokus. För Bachs orgelmusik visade det sig att 8 tempereringar väl representerar de olika tempereringar som historiskt sett är relevanta för den musikaliska kontexten.

För att skapa ett klingade exempel har Norrback använt sig av sampling och MIDI (musical instrument digital interface) som underlag för en diskussion av musik i olika tempereringar. En ”Bachorgel” valdes ut och det blev orgeln i Abbenrode, nära Goslar i Tyskland, byggd av Christoph Contius 1708, som spelades in och samplades. Den digitala versionen av orgeln kunde därefter stämmas om enligt de utvalda tempereringarna, och ljudexempel skapades med hjälp av MIDI-filer på avsnitt ur orgelverk av Johann Sebastian Bach. Med dessa ljudexempel som underlag diskuterar avhandlingsförfattaren tempereringens roll i musiken ur en interprets synvinkel. Det visade sig att det är svårt att i klingande musik höra de små matematiska skillnader som många tempereringar sinsemellan uppvisar. Däremot fann han tydligt att det finns tre kategorier: medelton och varianter därav, vältempererade tempereringar, och den liksvävande tempereringen.

För att integrera tempereringen i interpretationsprocessen föreslår Norrback fyra punkter som bör beaktas i utbildningen och i arbetet med att förbereda repertoar inför ett framförande: 1) grundläggande kännedom om konstruktionen av tempereringar; 2) kännedom om musikens historiska kontext; 3) analys av musiken med avseende på tempereringens funktion; 4) interpretatoriska ställningstaganden med avseende på artikulation frasering, tempoval, registrering etc.
Karaktären på frågan om interpretation är emellertid sådan, att man aldrig lär vara helt ense om vare sig den ena eller den andra tolkningen. Man kan, som Umberto Eco föreslår, vända på frågan och då enas om vad som åtminstone kontextuellt sett är fel.

Avhandlingens titel: ”A Passable and Good Temperament” ­ A New Methodology for Studying Tuning and Temperament in Organ Music.
Disputationen äger rum fredagen den 27 september 2002 kl 13.00
Opponent: Professor Robert W. Wason, Eastman Scool of Music, Rochester
Sal A 505, Artisten, Fågelsången 1
Närmare upplysningar kan fås av Johan Norrback, tel. 031 – 773 4025 (arb),
e-post: johan.norrback@musik.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se