Bonden mot strömmen: Datormodell finner rätt väg
Att bonden förädlar och förpackar sin potatis vid gården i stället för att sälja den till stora centrallager kan bli mer vanligt i framtiden. Detta har agronom Sone Ekman vid SLU kommit fram till genom modellberäkningar. Han avslöjar också att de statliga stöden som ska minska kväveutlakningen kan motverka sitt syfte.
När en lantbrukare ska bestämma hur produktionen vid gården ska bedrivas, spelar det ekonomiska utfallet av olika åtgärder mycket stor roll. Eftersom resultatet av en åtgärd påverkas av många faktorer inom gården och på marknaden kan det vara en hjälp att använda sig av matematiska datormodeller inför svåra beslut. Agronom Sone Ekman vid institutionen för ekonomi, SLU, har studerat fyra olika tänkta situationer i ett lanbruk i sin doktorsavhandling.
Småskalig förädling av matpotatis på gårdsnivå är den första företeelsen som analyseras. Odlaren sköter då sortering, paketering och distribution av potatisen, i stället för att leverera till en storskalig anläggning. Gårdsförädlad potatis visar sig i södra Sverige kunna ta en betydande marknadsandel, medan storskaliga anläggningars marknadsandel minskar. Ökad importkonkurrens kommer visserligen, enligt studien, att leda till minskad potatisodling i Sverige, men en större andel av den inhemska produktionen kan förväntas förädlas på gårdsnivå. Småskalig förädling visar sig både kunna öka lantbrukarnas inkomster och förbättra deras konkurrenskraft gentemot utländska odlare.
Lönsamheten i tre olika system för jordbearbetning och sådd på styvare lerjordar är föremål för Sone Ekmans andra analys. Resultaten visar att direktsådd utan någon föregående jordbearbetning kan vara väl så lönsam som ett konventionellt system med mer intensiv jordbearbetning. Skördarna sjunker visserligen med starkt reducerad jordbearbetning, men kostnader sparas genom att en given areal kan skötas med färre maskiner på kortare tid. Det är också lönsamt att använda mindre alternativt färre traktorer vid starkt reducerad jordbearbetning, vilket bidrar till att spara kostnader. Lönsamheten kan dessutom förbättras genom att växtföljden förändras, eftersom vissa grödor passar bättre för ett jordbearbetningssystem än för ett annat.
Åtgärder för att minska kväveläckaget från växtodlingen studerades också. De statliga stöden för fånggrödor och vårplöjning som införts i Sverige visar sig kunna leda till ökad kväveutlakning, tvärt emot syftet. Anledningen är att dessa stöd indirekt ökar vårsådda grödors lönsamhet. På den studerade exempelgården visar det sig bli lönsamt att öka arealen vårsäd, öka maskinkapaciteten och lägga mindre areal i permanent träda. Detta leder till ökad utlakning eftersom vårsäd i kombination med fångröda och vårplöjning läcker mer än permanent träda. Odling av fånggröda och övergång till mer vårplöjning bör kombineras med ökad areal permanent träda, för att på billigaste sätt minska kväveförlusterna.
Kontaktinformation
Agr Sone Ekman, institutionen för ekonomi, SLU, försvarar fredagen den 4 oktober klockan 10.00 sin avhandling för agronomie doktorsexamen.
Plats: sal K, undervisningshuset, Ultuna
Titel: Modelling Agricultural Production Systems using Mathematical Programming
För mer information, kontakta Sone Ekman, 018-67 17 25, 018-40 15 11. E-post: Sone.Ekman@ekon.slu.se
