Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 oktober 2002

Svårbekämpade tandrotsbakterier

Det är speciella bakterier, framför allt enterokocker, som ligger bakom misslyckade rotfyllningar. I en avhandling som försvaras vid Umeå universitet fredagen den 18 oktober beskriver tandläkaren David Figdor de mekanismer som ligger bakom tandrotsinfektionerna.

Prognosen för behandling av tänder med infekterade rötter (rotbehandling) är god, men misslyckanden förekommer och orsakerna är då främst att vissa bakterier motstått behandlingen. En grupp bakterier har förmågan att motstå de läkemedel som används vid rotbehandlingar, andra bakteriearter har förmågan att sprida sig ut i det käkben som omger tanden och där bli oåtkomliga för behandling.

Avhandlingen kartlägger de mekanismer som ligger bakom denna resistens och spridning. Enterokocker, en grupp bakterier som också orsakar svårbehandlade infektioner inom sjukvården, visade sig vara vanligast i tänder där rotbehandlingar inte lyckas. De egenskaper som dessa bakterier då främst utnyttjar förefaller vara sin förmåga att överleva under extremt näringsfattiga förhållanden och att motstå höga pH-värden.

Avhandlings läggs fram vid Inst. för odontologi, endodonti, och har titeln ”Microbial aetiology of endodontic treatment failure and pathogenic properties of selected species”. Svensk titel: ”Mikrobiell orsak till misslyckande vid rotbehandlingar och patogena egenskaper hos ofta förekommande bakteriearter”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal D, 9 tr , Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Larz Spångberg, University of Connecticut, USA.

Kontaktinformation
David Figdor är tandläkare, f.n. bosatt i Melbourne, Australien. Han kan under disputationsveckan nås via handledaren, professor Göran Sundqvist, enheten för endodonti, tel. 090-785 60 60 eller 070-393 65 23, e-post: goran.sundqvist@odont.umu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera