Pärlugglor satsar på söner under bra sorkår
Pärlugglans huvudföda är sorkar, och ugglan är starkt beroende av en god sorktillgång för en lyckad häckning. Sorkstammen i norra Sverige varierar kraftigt men regelbundet från år till år, och ett bottenår är ofta följt av två år med högre sorktillgång.
Tim Hipkiss har undersökt hur denna stora variation i födotillgång påverkar överlevnaden hos unga hanar och honor, och hur föräldrarna justerar könskvoten (andelen söner och döttrar) i sina kullar i förhållande till sönernas och döttrarnas olika chanser att överleva.
Avhandlingen visar att andelen söner och döttrar inom pärlugglekullar varierade starkt från år till år. Under ett år då sorktillgången var hög under vår och sommar var nästan två tredjedelar av alla ungar som kläcktes hanar. Under ett bottenår gällde motsatsen, och bara var tredje nykläckt unge var en hane.
Hos pärlugglan är honan något större än hanen. Forskningen visar att i boet kan de stora honorna dominera sina mindre bröder och får därmed en fördel i konkurrensen om födan. När sorktillgången är låg, och ugglorna lider brist på föda, är det främst sönerna som svälter.
För att undvika onödig död bland söner, satsar pärlugglan på döttrar under år med födobrist. Sönerna satsar de på under år då födotillgången är god och ungarna, särskilt hanarna, har en bra chans att överleva. Hur ugglorna styr könskvoten inom sina kullar är fortfarande okänt.
Tim Hipkiss är uppvuxen i Nottingham, England. Han har bott i Umeå sedan han började med sin forskarutbildning för sex år sedan.
Fredagen den 25:e oktober försvarar Tim Hipkiss, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Brood sex ratio and sex differences in Tengmalm’s owl. Svensk titel: Könskvot och könsskillnader hos pärluggla.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Naturvetarhuset, hörsal N320.
Fakultetsopponent är professor Gary Bortolotti, University of Saskatchewan, Kanada.
Kontaktinformation
Tim Hipkiss nås på:
090-786 6849
tim.hipkiss@eg.umu.se
