Brister i barns rättssäkerhet

Under senare år har barns rättsliga ställning inom olika områden väckt allt större intresse. I FNs barnkonvention, som Sverige har skrivit under, understryker man barnets rätt till likabehandling, dess rätt att yttra sig och påverka, samt dess rätt till skydd i utsatta situationer.
Titti Mattsson, avhandlingens författare, har undersökt 390 länsrättsdomar som lett till tvångsvård. Hon har studerat rättsäkerhetsskyddet, integritetsskyddet och barnets successiva inflytande i rättsprocessen och bland annat funnit brister i barnens yttrande- och insynsrätt.

– Det går en tydlig gräns vid 15 års ålder, säger Titti Mattsson. Enligt svensk lagstiftning har 15-åringar full rätt att uttala sig i rättsärenden och det gör de. Däremot är det inte säkert att man följer barnets önskemål.
– Barnens ombud är ofta dåliga på att upplysa barnet om att allt som han eller hon säger kommer att användas i rättsprocessen, säger Titti Mattsson och påpekar att detta kan ses som ett rättssäkerhetsproblem. Ofta upplever ungdomarna det som en kränkning att man har låtit dem uttala sig men ändå inte tagit hänsyn till deras vilja.

Barn under 15 år uttalar sig sällan i rättsprocessen. I stället är det barnets juridiska biträde eller ställföreträdare som för fram barnets ståndpunkt och häri ligger ett problem. Titti Mattsson har nämligen funnit att barnets ståndpunkt varierar beroende på om de kommer till tals själva eller via ombud.
– När barn uttalar sig själva är det könsneutralt, säger Titti Mattsson. Det finns alltså inte någon skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller vilka saker de väljer att ta upp i rättsprocessen. Däremot kan man upptäcka könsskillnader när barnens representanter uttalar sig. En ställföreträdare som för flickors talan lägger ofta vikten vid vårdnadshavaren och när man för pojkars talan läggs vikten vid deras tillgång till skola och kompisar.

– Eftersom det saknas regelverk i relationen mellan barn och ställföreträdare finns det utrymme för godtycke, säger Titti Mattsson. Hon har jämfört den svenska rättsprocessen med den norska och den engelska och funnit att man där är mycket bättre på att ge barnen yttrande- och insynsrätt.
– I det norska och engelska rättssystemet finns tydliga regler som styr förhållandet mellan barnet och dess ställföreträdare, säger Titti Mattson. Hon menar att man i Sverige bör lära av dessa länder för att bättre leva upp till FNs barnkonvention.

– I den svenska lagstiftningen finns en grundtanke att man skyddar barnet genom att låta andra föra dess talan. Men eftersom barnet redan är så involverat skyddar man inte genom att hålla det utanför, menar Titti Mattsson.

Kontaktinformation
Avhandlingen heter Barnet och rättsprocessen. Rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvångsvård.
Disputationen äger rum den 9 november klockan 10.15 i Kungshuset, Lund
Titti Mattsson nås på följande telefonnummer 046-222 10 24, 070-2735326, 0467-270 20