Olika riskbedömning från samma vetenskapliga data
Riskbedömning av farliga ämnen är svårt att göra enhetligt på ett rent vetenskapligt underlag, experter drar ofta skilda slutsatser. Inte sällan spelar policyrelaterade frågor in vid bedömningen av risk. Det visas i en ny avhandling från Karolinska Institutet.
Riskbedömning handlar om att utifrån vetenskapliga data bedöma hur sannolikt det är att olika slags exponeringar orsakar skador på människor och på miljön. Just nu är stora förändringar på gång inom riskbedömningen. I EU pågår arbetet med en ny lagstiftning där det krävs riskbedömningar av ett stort antal kemikalier som har använts i decennier utan att man har genomfört de tester och bedömningar som idag krävs för nya ämnen. Samtidigt utvecklas nya internationella harmoniserade system för riskbedömningar.
Riskbedömning är en svår uppgift eftersom viktig information ofta saknas eller är svårtolkad. En av svårigheterna är t ex att bedöma relevansen för människa av effekter som setts i experiment på djur. Det är väl känt att experter ofta är oeniga om hur allvarliga olika miljö- och hälsorisker är, men få försök har gjorts att beskriva dessa skillnader och förstå hur de uppkommer. I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet redovisar Christina Rudén resultaten från en detaljerad jämförelse av 30 olika cancerriskbedömningar som gjorts av ett och samma ämne, nämligen lösningsmedlet trikloretylen.
Resultaten visar att riskbedömarna kommer till vitt skilda slutsatser om trikloretylens cancerframkallande förmåga. Skillnaderna är stora i vilka undersökningar som har använts som underlag för riskbedömningen och i många fall har ett ofullständigt underlag använts. Det finns en betydande tolkningsbredd som avspeglas i att olika riskbedömare många gånger tolkar vetenskapliga undersökningar på olika sätt.
Studierna visar också att oenigheten bland riskbedömare inte sällan gäller policyrelaterade frågor som inte på något enkelt sätt kan lösas med fler vetenskapliga undersökningar utan har att göra med var man vill lägga bevisbördan och vilken grad av försiktighet som är befogad. Dock diskuteras dessa frågor ofta i vetenskapliga termer och beslutas av vetenskapliga experter.
Även om ett stort antal vetenskapliga undersökningar finns tillgängliga om enskilda kemikaliers egenskaper, så kan osäkerheten om deras effekter på människa och på miljön fortfarande vara betydande. Förutom testning av kemikalier krävs även att nya metoder utvecklas för att göra preliminära riskbedömningar på basis av inkompletta dataunderlag.
Avhandlingens titel:
From data to decision: A case study of controversies in cancer risk assessment
Författare:
Christina Rudén, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet,
tel 08 790 9587, mobil 070 493 3101 eller mail cr@infra.kth.se.
Disputation:
Fredag 22 november 2002, kl. 13.00, föreläsningssalen, Nanna Svartz väg 2,
Karolinska Institutet, Solna campus, Solnavägen 1.
