Musens arvsmassa kartlagd – många nya gener upptäckta
I torsdagens nummer (5/12) av den vetenskapliga tidskriften Nature presenteras kartläggningen av musens arvsmassa. Detta vetenskapliga arbete har genomförts av tre internationella samarbetsgrupper, där bl a forskare vid Karolinska Institutet ingår.
Många forskare anser att denna nya information kommer att ha större betydelse för den medicinska forskningen än t.o.m. presentationen av den mänskliga arvsmassan, eftersom den möjliggör mycket mer detaljerad förståelse för den grundläggande biologin.
Drygt 60 000 DNA-sekvenser har detaljanalyserats i en av artiklarna, resulterande i upptäckten av många nya gener som sannolikt även finns hos människa. Tidigare har bara en mindre del av musens gensekvenser varit kända. Helt nya data presenteras om transkriptomet, dvs den del av arvsmassan som verkligen används av cellerna och i de flesta fall bildar proteiner. Motsvarande data om människa finns inte alls ännu. Kunskapen om vilka gener som är proteinbildande är avgörande för att forskningen ska kunna gå vidare från ren genanalys till studier om funktion och reglering inom de biologiska systemen. Överraskande många gener som inte bildar proteiner, men som ändå kan vara viktiga, har också påvisats.
Detta vetenskapliga arbete har genomförts av tre internationella samarbetsgrupper, där bl a forskare vid Karolinska Institutet ingår. Huvudprojektledare har varit dr Yoshihide Hayashizaki i den japanska RIKEN-gruppen.
– Informationen om transkriptomet är det allra mest spännande, säger professor Claes Wahlestedt, vid Centrum för genomik och bioinformatik, Karolinska Institutet.
– Med den nu använda tekniska approachen kan man säga att vi har hittat många fler gener än vad som hittills varit möjligt med rent bioinformatiska metoder. Det är också i detta projekt som vi på Karolinska Institutet har haft förmånen att delta.
Forskningsgruppen vid Karolinska Institutet kommer nu att jobba vidare på dessa fynd och även försöka att funktionellt förstå vad t ex många av de icke-proteinkodande regionerna gör.
Musen har stor betydelse som modell för studier av sjukdomar hos människa. De nu presenterade data innebär en betydelsefull genomgång av genfunktioner som kommer att bidra till förståelsen av sjukdomar som cancer och till utvecklingen av nya mediciner.
Presskonferenser har hållits i Tokyo, Washington DC och London under onsdagen. Allt material har varit under embargo till kl. 20 00 svensk tid (4/12).
Artiklarna publiceras i:
Nature 5 december 2002, se www.nature.com
Sekvenserna presenteras på http://fantom2.gsc.riken.go.jp och på http://www.ddbj.nig.ac.jp
För mer information kontakta:
Professor Claes Wahlestedt, Karolinska Institutet,
tel 08-728 6629 eller mail: claes.wahlestedt@cgb.ki.se.
