Förlossningar som sätter spår i själen
Posttraumatisk stress är ett allvarligt ångesttillstånd som kan uppstå efter händelser som krig, våldtäkter och överfall. Men även en till synes positiv händelse som en förlossning kan utlösa posttraumatisk stress. I linköpingsforskaren Johan Söderquists studier uppfyllde 1-2 procent av de nyblivna mödrarna kriterierna för posttraumatisk stress. Med 90-100 000 födslar per år i Sverige rör det sig om ganska många kvinnor.
En människa med posttraumatisk stress råkar ut för återkommande, plågsamma minnesbilder av den traumatiska händelsen. Hon försöker undvika allt som kan påminna om det obehagliga och blir känslomässigt avtrubbad. Samtidigt är hennes kropp ständigt på helspänn, och hon kan inte koppla av. Johan Söderquist från Hälsouniversitetet i Linköping disputerar inom kort på en avhandling där han studerat detta fenomen i samband med förlossningar.
Att ha förlösts med hjälp av kejsarsnitt, sugklocka eller tång ökade risken för posttraumatisk stress. Tillståndet förekom dock till antalet oftast efter helt normala förlossningar.
– Det handlar ju om en subjektiv upplevelse. Det som för en utomstående kan tyckas vara helt normalt och problemfritt kan för den berörda individen upplevas som fruktansvärt och skrämmande, säger Johan Söderquist.
Han fann inget samband mellan posttraumatisk stress och förlossningens längd eller graden av smärtlindring. Däremot fanns ett samband med rädsla under graviditeten. Vissa förlossningsrädda kvinnor visade även symtom på ”pre-traumatisk stress” under graviditeten, dvs just de symtom man annars kan hitta efter en traumatisk händelse.
Johan Söderquist har också undersökt kvinnornas tillstånd upp till 11 månader efter förlossningen. Mer än hälften av de 37 kvinnor (av ca 1220) som led av posttraumatisk stress hade också depression någon gång under perioden.
– Ett oroande fynd var att den posttraumatiska stressen inte tycktes klinga av under den studerade perioden. Det fanns inga tecken på självläkning, utan symtomen kvarstod.
– Dessa kvinnor upplevde ett sämre socialt stöd ju längre tiden gick efter förlossningen. Vad allt detta betyder för bandet mellan mor och barn och för kvinnans relationer i övrigt kan man bara fundera över, säger forskaren.
Han tycker att fynden understryker behovet av att identifiera de mest sårbara kvinnorna tidigt under graviditeten för att erbjuda dem extra stöd, och att vara uppmärksam på risken för posttraumatisk stress efter en förlossning. Detta är viktiga men svåra uppgifter, eftersom dessa kvinnor ju helst skyr undan från allt som påminner dem om deras genomgångna trauma.
Johan Söderquist disputerar den 20 december med professor Lars-Gunnar Lundh som opponent. Avhandlingen heter Posttraumatic stress after childbirth. Johan Söderquist träffas på tel 013-22 31 47, johso@imk.liu.se.
