Bristande naturvetenskapligt synsätt hos blivande NO-lärare, visar avhandling
Många blivande lärare i NO-ämnen har inte valt utbildning för att de vill bli lärare i just naturvetenskap, utan för att de vill bli lärare överhuvudtaget. Detta leder i många fall till att studenterna inte tillägnar sig tillräckligt av ett naturvetenskapligt förhållningssätt, vilket i förlängningen påverkar undervisningen av naturvetenskap i skolan. – Så länge studenter inte förstår poängen med att lära sig vissa naturvetenskapliga begrepp, så lär de sig inte dem på djupet, menar Margareta Ekborg, adjunkt på Lärarutbildningen på Malmö högskola.
Den 17 januari disputerade Margaretha Ekborg med sin avhandling ”Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling? En longitudinell studie av hur studenter på grundskollärarutbildningen utvecklar för miljöundervisningen relevanta kunskaper i naturvetenskap”. Hon hoppas nu väcka diskussion kring hur man utbildar lärare.
Margareta Ekborg har för sin avhandling följt en grupp studenter som läser till NO-lärare för årskurs 1-7 under fem terminer. Hon ville undersöka hur de utvecklar de naturvetenskapliga kunskaper som är väsentliga för miljöundervisning. Ett 60-tal studenter har fått besvara enkäter som visar om de kan förklara naturvetenskapliga begrepp, till exempel nedbrytning, förbränning, materia, energi, kretslopp och hur väl de kan tillämpa begreppen i resonemang kring miljöfrågor.
– Studenterna använder inte så många begrepp från naturvetenskapen i sina diskussioner, säger Margareta Ekborg som menar att studenterna istället fokuserar på de olika åsikter som finns i olika frågor.
De element i utbildningen som studenterna inte anser vara relevanta för sitt framtida yrkesliv riskerar de att bara lära sig för att klara tentan, istället för att bearbeta kunskaperna.
– Många av de studenter jag intervjuat har inte valt utbildningen för att bli lärare i naturvetenskap, utan först och främst för att bli lärare, säger hon.
Margareta Ekborg hoppas att hennes avhandling ska skapa diskussion och tankar kring hur man utbildar lärare. Det är viktigt att studenterna får resonera kring sina förväntningar på utbildningen. Studenterna har många gånger en snäv syn på det naturvetenskapliga innehållet i deras utbildning och framtida läraryrke, vilket Margareta Ekborg inte tycker är konstigt med tanke på att de under hela sin skoltid socialiserats in i ett visst tankesätt.
– De ser det omedelbara behovet av att klara lektionerna, men för inte så många diskussioner kring hur man långsiktigt utvecklar naturvetenskapliga kunskaper, vilket kanske ställer andra krav på kunskaper än att planera kortare undervisningsavsnitt, säger Margareta Ekborg.
Kontaktinformation
Margareta Ekborg, tel. 040 – 665 80 20 eller e-post: margareta.ekborg@lut.mah.se
Avhandlingen kan beställas av Anette Persson på Lärarutbildningen vid Malmö högskola, telefon 040/665 80 69 eller e-post anette.persson@lut.mah.se.
