Fortsatt dramatik på energifronten- ändå hopp för framtiden
Den senaste tidens rekordhöga elpriser beror på sommarens fina väder och att mycket av efterfrågan på el inte påverkas av priset. Framtidens energibehov kommer att tillgodoses av förnyelsebar energi, menar chalmersforskaren Tomas Kåberger.
Under flera år har elpriset varit lågt. Så lågt att många elproducenter producerat el med förlust eller små marginaler. Men sedan några veckor tar producenterna igen den uteblivna vinsten. Med råge. Vinterns dramatiska energisituation gäller mer än elpriset. Enligt Tomas Kåberger råder tre problem på energiområdet:
1. Elöverskottet har torkat bort. De år då det regnat lite släpps bara vatten genom kraftverken om priset är högt. Istället importerar Sverige och Norge el från länder där man producerar el med bränslen.
2. Marknadsaktörerna klarar inte effektbrist. När efterfrågan på el ökar, ökar också priset. Men inte för alla. Många viktiga elvärmekunder har fasta priser hos sina leverantörer och fortsätter att öka sin elkonsumtion när det blir kallt. Elproducenterna kan ta mer betalt utan att efterfrågan minskar vilket dels kan leda till att de elleverantörer som lovat fast lågt pris till sina kunder tvingas i konkurs, vilket redan har hänt. Men det kan också leda till att kapaciteten att producera el inte räcker och då blir det helt enkelt strömavbrott.
3. Konflikter i världen hotar oljepriset. Internationell terrorism underblåst av tal om korståg och jihad hotar oljehandeln mellan de arabiska områden med huvuddelen av världens oljereserver och industrivärlden. Försöken att avsätta den valde presidenten i Venezuela bidrar också till osäkerhet om hur dyr oljan kommer att bli under året.
Framtiden ser ändå ljus ut. Elpriserna kommer att sjunka efter snösmältningen och ytterligare efter en sommar med normala regn. Men elen kommer inte bli lika billig som tidigare år. De höga elpriserna kommer att leda till utveckling av energisystemet i norra Europa. Tomas Kåberger menar att de högre elpriserna och särskilt höga kostnaderna för att producera el när det är kallt kommer göra att många ersätter elvärme med biobränslen under de kommande åren.
Bioenergianvändningen har ökat lika mycket som kärnkraftens elproduktion sedan 1970. Nu används ca 100 TWh biobränslen i Sverige. Det finns möjligheter att använda ytterligare 50-100 TWh biobränslen varav mycket är biprodukter till skogsindustrin. Vindkraftutbyggnaden i Sverige är ännu liten men potentialen är stor. Kåberger hänvisar till att man i Tyskland de senaste åren ökat elproduktionen i vindkraftverk med ca 3 TWh varje år, alltså vad en av Sveriges mindre kärnreaktorer producerar. Solvärme har också utvecklats till en konkurrerande energikälla och kommer att fortsätta byggas även utan subventioner. Kåberger påpekar att Sverige faktiskt kan komma att använda mer solvärme per person än de varma länderna i världen. Där det är varmt kommer man bara att bygga ut för varmvattenproduktion. Här kan vi bygga vidare för att värma hus också.
Framtidens energisystem har mycket att hämta hos de förnyelsebara energikällorna. Men hur fort kommer en övergång att gå? Enligt Tomas Kåberger beror det på hur de gamla energikällorna värderas:
– Kunskap om koldioxidens klimateffekter avgör hur mycket kol som kommer att användas och takten i uttömningen av olje- och gasreserverna. Kostnaderna för kärnkraften påverkas av om det går att visa att de ger effekter i form av cancer och genetiska skador.
Sammanfattningsvis finns det mycket energi att hämta inom vindkraft, biobränsle och solvärme. Inom biobränsle har vi kommit långt, solvärmen är outnyttjad och inom vindkraften är Tyskland, USA, Spanien och Danmark långt före, men Sverige har en stor potential och har fortfarande möjlighet att lyckas.
Kontaktinformation
Mer information:
Tomas Kåberger, Chalmers tel 031 – 772 49 63
tomas.kaberger@miljo.chalmers.se
