Återvandrarna inte de sämst ställda
Att den svenska arbetsmarknaden försämrats för invandrare har generellt sett inte påverkat andelen invandrare som flyttat tillbaka hem igen. Återvandringen har snarare minskat under 1900-talets slut. Undantaget är gruppen högkvalificerade invandrare, där återvandringen ökat.
– Det resultatet förvånande mig faktiskt, säger lundaforskaren Martin Klinthäll. I sin avhandling i ekonomisk historia studerar han återvandringen under perioden 1968-1996 för personer från Chile, Tyskland, Grekland, Iran, Polen, Turkiet, USA och Jugoslavien.
Bara i början av perioden utgjordes återvandrarna i huvudsak av okvalificerade arbetare. Martin Klinthäll gissar att det rör sig om arbetskraftsinvandrare som lockats till svensk industri för att tjäna pengar, men aldrig haft siktet inställt på att stanna.
Efter det har återvandrarna i ökande grad utgjorts av personer med en ganska god ställning på arbetsmarknaden. Både för invandrare från Tyskland och USA och för invandrare från Chile, Iran och Polen gäller att återvandrarna haft en bättre utbildning och bättre ekonomi än de landsmän som stannat i Sverige. Ekonomisk marginalisering verkar alltså inte vara ett skäl till återvandring, utan det är snarare de mer resursstarka som väljer att flytta hem igen.
– För flyktingar kan man också se att det inte bara är den politiska situationen som avgör om man reser hem igen. De ekonomiska förutsättningarna måste också finnas, säger Martin Klinthäll. Han har i en av sina studier jämfört Polen och Chile, som båda återgick till demokrati år 1990. 1990-talet var en tid av ekonomisk uppgång för Chile, och det var också många fler chilenska än polska flyktingar som flyttade hem under 90-talet.
Martin Klinthäll menar därför att västländer som vill uppmuntra återvandring måste förknippa denna med någon sorts ekonomiskt stöd, antingen till landet som helhet eller i form av genomtänkta individanpassade arbetsmarknadsåtgärder – inte bara lite pengar i handen och en plats i ett flygplan.
Återvandring är, trots att det är ett ganska betydande fenomen, ett hittills rätt outforskat område. Martin Klinthäll ingår i en grupp vid institutionen för ekonomisk historia i Lund som arbetar med s k ekonomisk demografi. I det området ingår bland annat frågor om återvandring, migration, hushållsekonomi, döds- och födelsetal och arbetsmarknad.
Martin Klinthäll disputerar den 8 mars. Han nås på tel 011-31 20 21 eller Martin.Klinthall@ekh.lu.se.
