Datoriserade renskötare har bättre renar
En levande samisk kultur är beroende av en rennäring i utveckling. Lars Rönnegård från SLU visar i sin doktorsavhandling att avel kan vara effektivt i renskötseln, trots att djuren parar sig fritt.
Ruvhten Sijte, Härjedalen, är en av de få samebyar i Sverige där man bedriver systematisk avel. Sedan 1986 har hälften av alla renägare i samebyn individmärkt sina renar och valt ut kalvar för avel utifrån kalvarnas vikter med hjälp av ett datoriserat urvalsprogram. En genomsnittlig renkalv väger 40 kilo på hösten.
År 1997 vägdes dessutom kalvar tillhörande de ägare som inte bedriver urval. Skillnaden i kalvvikter mellan dessa två grupper var 0,7 kilo, och de som bedrev avel hade fått en viktökning bland sina kalvar på drygt 1 kilo mellan åren 1986 och 1997.
Med hjälp av en genetisk datamodell har Lars Rönnegård och hans kollegor visat att om alla hade bedrivit urval så hade kalvvikterna ökat med 2 kilo under samma period, dvs. dubbelt så mycket som man fick ut i verkligheten. Skillnaden beror på att bra gener från avelsgruppen blivit utspädda med sämre gener från den övriga renhjorden.
Det kan vara svårt för alla i en sameby att samtidigt börja med vägning och avelsarbete. En alternativ lösning är att de som inte bedriver urval slaktar alla sina handjur i samband med kalvslakten på hösten. Då skulle honorna para sig med avelstjurar från andra renägare, vilket skulle leda till högre kalvvikter. Dessutom är det ekonomiskt fördelaktigt att slakta mycket hankalv eftersom de väger mer än honorna. Lars Rönnegård och hans kollegor har visat att detta alternativ kan ge en lika stor ökning i kalvvikter, samtidigt som risken att få problem orsakade av inavel är mycket liten i samebyar med mer än 2000 djur.
Det har annars varit vanligt att man visserligen slaktar de flesta handjuren på hösten, som kalvar, men att man sparar en del av de tjurkalvar som ser störst och finast ut. Den nya avhandlingen visar alltså att detta inte räcker som urvalsmetod, utan att man får bättre resultat om man tar datorn till hjälp.
I avhandlingen diskuteras också hur avelsarbetet kan tänkas begränsas av den miljö renen lever i och vikten av att studera renskötseln i dess sociala sammanhang.
FM Lars Rönnegård, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar torsdagen den 20 mars kl. 09.00 sin doktorsavhandling Selection, maternal effects and inbreeding in reindeer husbandry. Disputationen äger rum i sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är Dr Keith Hammond, FAO, Rom.
Kontaktinformation
Mer information: Lars Rönnegård, 018-67 19 75 alt. 023-65 440 eller e-post: Lars.Ronnegard@hgen.slu.se
