Kritiska gränsvärden skyddar inte växter mot marknära ozon
Dagens kritiska gränsvärden för ozon är för höga och skyddar inte växter mot akuta synliga ozonskador. Detta konstaterar Gunilla Pihl Karlsson i sin avhandling som hon nyligen presenterade vid Göteborgs universitet. Avhandlingen innehåller också ett nytt förslag till ett akut kritiskt gränsvärde baserat på hur mycket ozon som faktiskt kommer in i växten där data från Sverige, Belgien och Österrike använts.
Såväl nationellt som internationellt finns miljömål och kritiska gränsvärden som är till för att begränsa ozonets negativa verkningar på hälsa, växter samt olika material. Syftet med det akuta kritiska gränsvärdet är att försäkra sig om att alla växter skyddas mot akuta ozonskador. Idag baseras de kritiska gränsvärdena för ozon på hur mycket ozon som finns i luften som omger växterna. Hur mycket ozon som kommer in i växter beror bland annat på klimatet.
Norra Europa, speciellt Skandinavien har ett klimat med ljusa sommardagar och ett relativt fuktigt klimat som gynnar upptag av ozon. Längre söderut i Europa är klimatet torrare med kortare dagar vilket leder till att upptaget blir lägre. Detta innebär att man med dagens beräkningssätt av kritiska gränsvärden överskattar ozoneffekterna i södra Europa samt underskattar ozoneffekterna i norra Europa.
Forskargruppen vid Tillämpad miljövetenskap och Botaniska institutionen vid Göteborgs universitet har tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet i över tio års tid gjort fältförsök med klöver på Östad säteri utanför Alingsås. Avhandlingen visar även att klöver fungerar utmärkt som signalväxt/bioindikator för skadligt höga halter av marknära ozon. Dagar med mycket höga ozonhalter i luften förekommer flera gånger per år. Symptomen är små prickar eller fläckar på bladens över- och undersidor. Fläckarna är först ljusa då klorofyll och andra pigment bryts ner. Sedan övergår färgen till brunt när vävnaden dör.
En jämförelse mellan arterna sub-, vit- och rödklöver, visade att subklöver var mest känslig för ozon. Rödklöver var minst ozonkänslig. En förklaring till skillnaden i ozonkänslighet mellan arterna visade sig klyvöppningskonduktansen (ett mått på genomsläpplighet för gaser in i växten) och bladtjocklek vara. Subklöver var den klöverart som fungerade bäst som bioindikator för marknära ozon. Den var mycket känslig för ozon, den var lätt att odla samt uppvisade mycket tydliga symptom i hela Sverige, Belgien samt Österrike.
Det finns många skäl till att använda bioindikatorer, ett skäl är att det är mycket billigare att användanda subklöver än att mäta halter med ozoninstrument. Ytterligare skäl till att använda bioindikatorer är att synliga skador av ozon utgör ett direkt bevis på skadligheten av de ozonhalter vi har idag. När subklöver har synliga prickar vet man att det finns risk för skador på mindre känsliga växter.
Problemet med marknära ozon kan endast minska om kraftiga internationella utsläppsbegränsningar beslutas och genomförs. Det som en enskild lantbrukare/grönsaksodlare kan göra för att minska ozonskadorna är att välja mindre ozonkänsliga sorter eller att sluta vattna plantorna de dagar då kraftigt ökade ozonhalter förekommer. Detta gör att klyvöppningarna stänger vilket i sin tur gör att mindre ozon kommer in i och kan skada växten.
—
Gunilla Phil Karlsson, disputerade i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet den 21 februari 2003. Avhandlingen har titeln ”Clover as a bioindicator for phytotoxic ozone”.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/gunilla_pihlkarlsson.shtml
Gunilla Pihl Karlsson
Göteborgs universitet
Institutionen för miljövetenskap och kulturvård
Telefon: 031-725 62 08 alt. 070-523 85 99
E-post: gunilla.pihl.karlsson@miljo.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
