Vissa äpplesorter motstår skorv
För ekologiska äppleodlingar är det viktigt att veta vilka sorter som blir minst angripna av skorv och andra skadegörare. Boel Sandskär vid SLU i Alnarp har testat skorvresistensen hos 450 gamla och moderna äpplesorter. Hon fann att en tiondel av dessa hade god motståndskraft. Sorten Amorosa visade sig vidare vara mindre aptitlig för äpplestekel och frostfjäril än Discovery.
Äppleodling går tillbaka flera tusen år i tiden. Arkeologiska fynd av torkade äpplen i Östergötland har daterats till 2 500 år före Kristus. Äpplen betraktas som en attraktiv och hälsosam frukt i hela världen. Ekologisk produktion av äpplen ökar utomlands men omfattningen är fortfarande blygsam i Sverige.
Hortonom Boel Sandskär vid SLU i Alnarp har i sitt doktorsarbete identifierat viktiga sjukdomar och skadegörare på äpplen i ekologisk fruktproduktion. Studien är fokuserad på svampen äppleskorv, vilken räknas som den allvarligaste växtsjukdomen hos oss. Äppleskorv angriper både blad och frukt.
Resistensen, eller motståndskraften, mot skorv hos över 450 gamla och nya äpplesorter har utvärderats under tre år i Alnarp och Balsgård i södra Sverige. Det fanns tydliga skillnader mellan sorter och år. Omkring tio procent av dessa äpplesorter visade en god motståndskraft, exempelvis Prima, Reglindis, Antonovka, Vanda, Discovery och Mio.
Det fanns också ett samband mellan bladskorv och fruktskorv, vilket innebär att när bladen angrips i hög grad av skorv blir även frukten angripen. Sambandet visade sig vara starkare under år med högre infektionstryck.
Kartläggningen av olika äppleskorvraser är den första som gjorts i Sverige. Infekterade blad samlades in från flera ställen i Syd- och Mellansverige. För testerna i Alnarp användes ett speciellt indikatorsortiment, bestående av olika selektioner, sorter och arter inom äpplesläktet Malus. Skorvras 1 var vanligast och fanns i alla prover. Raserna 1-4 och 6 hittades under åren 1999-2001.
Ett fältförsök planterades i Kivik med samma slags Malus-indikatorer, och i detta försök kunde ras 7 rapporteras för första gången i landet. Ras 7 infekterar en speciell klon av rosenapeln Malus floribunda. Denna speciella rosenapel innehåller en resistensgen mot skorv, och har använts för resistensförädling mot skorv i över 60 år. Fyndet av ras 7 innebär en risk att sorter med gener från rosenapeln kan angripas av skorv. Skorvsymtom har också hittats på prydnadsapeln Malus baccata jackii, vilket kan indikera en i Sverige tidigare okänd äppleskorvras.
En ekologisk försöksodling i Alnarp, med sorterna Amorosa (röd Aroma) och Discovery, innehåller rader av prydnadsbuskar. Tanken är att buskarna ska gynna rovinsekter och andra nyttiga djur. Insekts- och spindelförekomsten följdes under flera år i odlingen och fångsterna delades upp i naturliga fiender och skadedjur. Vresros och tuja innehöll flest naturliga fiender, medan snöbär och rosentry hyste ett mindre antal.
Äpplevecklaren var den allvarligaste skadegöraren i odlingen, och stod för skador på över 20 procent av den totala skörden de två år som undersökningen pågick. Feromoner rekommenderas för att komma tillrätta med detta problem. När det gäller angrepp av äpplestekel och frostfjäril fanns det stora skillnader i mottaglighet mellan de båda äpplesorterna. Dessa insekter föredrar bägge Discovery framför Amorosa. Slutsatsen är att Amorosa är lämpligare att plantera i en ekologisk odling.
Hortonom Boel Sandskär, institutionen för växtvetenskap, SLU, försvarar fredagen den 21 mars klockan 10.00 sin avhandling för vinnande av agronomie doktorsexamen.
Plats: Stora sessionssalen, Slottet, Alnarp
Titel: Apple Scab (Venturia inaequalis) and pests in Organic Orchards
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Boel Sandskär, 040-41 50 82. E-post: Boel.Sandskar@vv.slu.se
