Flygvärdinnan har huvudrollen i kabinen

Det senaste årtiondets feministiska debatt har lärt oss att se kön som en teaterföreställning utan grund i en inre natur. I servicebranschen har man dock sedan länge uppfattat identitet på ett liknande vis. Kön och etnicitet ses där som konstruktioner som kan iscensättas i arbetet inom ramarna för ’den goda servicen’. På utbildningen för nyanställd kabinpersonal får deltagarna lära sig att se flygkabinen som en scen, passagerarna som åskådare, personalen som skådespelare och arbetet som en föreställning. De får lära sig att vårt beteende är som en roll vi väljer att spela och att det inte är ’du’ som ler mot passagerarna hela vägen, utan din rollfigur.

Magdalena Petersson diskuterar i sin avhandling vilka konsekvenser det får för hur människor uppfattar identitetskonstruktioner (t.ex. kön och etnicitet) när dessa ingår i bestämda manus som arbetsgivare tillhandahåller.

Teatermetaforer har använts inom servicearbete sedan lång tid och definitionerna av vad ’god service’ innebär är beroende av dem. Men kabinpersonalen får också lära oss att om man spelar en roll tillräckligt bra så blir man till slut den rollen, ”är man trevlig, blir man trevlig”. Magdalena Peterssons avhandling om identitetsföreställningar bygger på intervjuer och deltagarobservationer med flygvärdinnor och flygvärdar (hälften
anställda på SAS och hälften på ett charterbolag som fått det fiktiva namnet AirHoliday) och undersöker kritiskt begreppet ’performance’. Hon diskuterar vilka konsekvenser teaterjämförelser får för hur kön, sexualitet och etnicitet (i SAS fall ”skandinaviskhet”) uppfattas, konstrueras och framförs i förhållande till föreställningar om ’god service’.

Nyanställd kabinpersonal får ett slags ’manus’ som har som syfte att standardisera deras beteende till att överensstämma med en särskild företagspersonliget. I detta manus ingår att utagera bestämda normer om etnicitet, klass, kön, känslor och sexualitet. Den företagspersonlighet som de nyanställda uppmanas att tillägna sig presenteras dels som ett rollspel, ett skådespel inför passagerarna, dels som essensen av sådana som de egentligen är. Identifikation med arbetsgivaren framställs å ena sidan som tillfällig under arbetstiden och å den andra sidan tydliggörs det att även privatlivet ingår i yrkesrollen. De olika roller som personalen förväntas att spela kallas för ’karamellpapper’ som kan tas av och på beroende på situationen och vilken service som krävs för tillfället.

Samtidigt bygger normer om vad god service är på att personalens beteende är ’äkta’ och att leenden bör motsvaras av en inre lyckokänsla. Genom att beskriva arbetet som en teaterföreställning kan flygbolagens krav på att personalen ska framstå som heterosexuell, attraktiv, att de ska vara sminkade på ett visst sätt och bete sig ’skandinaviskt’ framstå som en legitim del av yrkesrollen som inte har något att göra med vilka de är privat. Teaterliknelser får därmed konsekvensen att en konservativ arbetsbeskrivning, där arbetsgivaren bestämmer personalens identitet och beteende, kan kombineras med föreställningar om att de anställda har möjligheter att påverka sin arbetssituation och har kontrollen över sin identitet. Tankemöjligheten att skilja på person och beteende skapar möjligheter att normera beteenden utan att i högre grad riskera att stämplas som sexist, rasist och homofob.

Avhandlingens titel: Identitetsföreställningar. Performance, normativitet och makt ombord på SAS och AirHoliday.
Disputationen äger rum onsdagen den 28 maj 2003 kl. 13.00
Opponent: Professor Britta Lundgren
L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Magdalena Petersson, tel. 031-773 5389 (arb.),
031-19 23 12 (hem), hemsida: www.maraforlag.com
e-post magdalena.petersson@ethnology.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se