Globala företag svåra för lokala fack
Facklig verksamhet i internationella storföretag stöter på stora svårigheter. Det visar en avhandling från Linköpings universitet som undersöker fackets verksamhet i Electroluxkoncernen.
Hur påverkar företagens internationalisering det fackliga arbetet? Den frågan ställer Johan Åkerman i sin avhandling i tema Teknik och social förändring. Han har studerat facket vid Electrolux, som ända sedan 1920-talet varit en internationell koncern.
Studien utgår från verkstadsklubben vid Electrolux fabrik i Motala. Koncernfacket bildades 1946 på Motalaklubbens initiativ, men det var först på 1960-talet som den på allvar började intressera sig för företagets internationalisering, trots att det sedan länge hade påverkat Electrolux verksamhet. Företagets tillverkning av hushållsmaskiner krävde inga stora investeringar i anläggningar eller personal och var lätt att flytta. Det fanns både produktion och försäljningsställen i större delen av världen.
Men koncernfackets arbete utsattes för stora utmaningar. Johan Åkerman pekar på flera strukturella hinder.
Skillnader i företagets och fackets struktur var ett av hindren. Medan Electrolux såg koncernen som en helhet, såg verkstadsklubbarna i koncernfacket till de egna medlemmarnas bästa. Ett beslut som motverkade Motalafabrikens bästa kunde till exempel inte accepteras av Motalaklubben även om det var bra för koncernen.
Ett annat hinder var samarbetet mellan fackförbund i olika branscher. Upp till sex olika förbund var representerade i koncernfacket, men samarbetet dem emellan kunde inte lösas på ett bra sätt.
Än mer komplicerat blev samarbetet med fackliga organisationer utanför Norden där fackföreningsrörelsen inte alltid är organiserad efter bransch utan efter ideologisk, religiös eller yrkestillhörighet. Även om klubbarna ville samarbeta med alla fackförbund inom koncernen så krävde de svenska fackförbunden att deras samarbetspartners skulle vara medlemmar i Fria fackföreningsinternationalen, FFI.
Trots svårigheterna menar Johan Åkerman att koncernfacket var framgångsrikt, sett utifrån Motalas perspektiv.
– Tillverkningen har upphört vid många fabriker som fanns mellan 1925 och 1985, men i Motala finns en betydande tillverkning kvar. Många faktorer kan ha bidragit till det, säger Johan Åkerman och tillägger att den första fackliga representanten i Electrolux styrelse kom från verkstadsklubben i Motala. Klubben agerade dessutom både konsekvent och energiskt i koncernfacket.
Disputation äger rum den 23 maj 2003. Avhandlingen heter Lokala fack i globala företag. Electrolux verkstadsklubb i Motala och koncernfacket 1925-1985. Fakultetsopponent är professor em Bernt Schiller vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Johan Åkerman kan nås på tel 28 20 07 och e-post johak@intsek.liu.se
