Livsvillkor ofta bortglömd orsak till kvinnors hjärtbesvär
Att vara kvinna och att leva i en ständig underordnad position i arbets- och samhällsliv medför att den egna hälsan åsidosätts eller prioriteras bort. Många kvinnor misstolkar varningstecken på en annalkande hjärtinfarkt och de har också ofta blivit missbedömda när de väl kommer till läkare. Det visar Tina Hallman i sin avhandling från Karolinska Institutet.
– Kvinnors livsvillkor och den stress dessa orsakar räknas inte, menar Tina Hallman.
Avhandlingen grundar sig på djupintervjuer med 25 kvinnor, som har drabbats av hjärtinfarkt eller opererat kranskärl, och på enkäter som besvarats av över 500 hjärtpatienter – både kvinnor och män. Dessa har sedan jämförts med en referensgrupp av 10 000 friska yrkesarbetande kvinnor och män. Syftet var att undersöka vilka psykosociala faktorer som kvinnorna själva upplever som stressande. Man ville också ta reda på vilken betydelse psykosociala riskfaktorer har i förhållande till medicinska, samt på vilket sätt kranskärlssjuka kvinnor och män skiljer sig åt vad gäller upplevelse av stress och psykosocial belastning.
När kvinnor med kranskärlssjukdom beskriver sin stress framträder ett nät av pressande faktorer som format deras liv. Vardagen har under mycket lång tid handlat om att genom t ex deltidsjobb eller nattskift pussla ihop sin tid efter omgivningens krav och önskemål. Möjligheter till återhämtning eller egna aktiviteter har varit mycket små.
Livsvillkoren för de kvinnor som djupintervjuades såg olika ut, men gemensamt för kvinnorna var att de hade fått anpassa sig utan tanke på sin egen personliga hälsa eller utveckling. Stressen handlade inte bara om att klara av arbetet, utan om en balansgång mellan många olika krav i livet. Nyckelord för den stress som kvinnorna upplevde var utsatthet, omsorg och vård, omtanke, oro, frustration och besvikelse. Intervjuerna visade också att kvinnornas identitet och självkänsla ofta grundade sig på om de hade lyckats tillgodose omgivningens krav och önskemål.
– I dagens stressundersökningar ligger fokus på att mäta den stress som finns i arbetslivet. Stress som orsakats av andra faktorer får däremot liten uppmärksamhet. Trots ett bevisat samband mellan hjärtbesvär och stress glöms kvinnors livsvillkor ofta bort som orsak till deras hjärtbesvär. Detta är faktorer som måste tas med när man arbetar med att förebygga kranskärlssjukdom och rehabilitera redan drabbade, anser Tina Hallman.
Analyser visar också att kvinnor som har fått kranskärlssjukdom är mer stressade än män med samma sjukdom. Kvinnor med högre utbildning rapporterade också mer stress än män på samma utbildningsnivå. Och kvinnliga chefer och tjänstemän upplever mer stress än kvinnliga arbetare. Bland kvinnor med högre utbildning som drabbats av kranskärlssjukdom är utbrändhet vanligare. De är också sämre på att hantera stress än andra grupper.
Avhandlingens titel:
Gender Perspective on Psychosocial Risk Factors. Conditions governing women’s lives in relation to stress and coronary heart disease.
Författare:
Tina Hallman, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet,
tel: 08-692 22 50, e-post: tina.hallman@cns.ki.se
Disputation:
Fredag 23 maj 2003, kl. 13.15, Rockefeller föreläsningssal, Nobels väg 11, Karolinska Institutet, Solna.
