Ny Humusförening förenar Norden och Baltstaterna
Vid den internationella humuskonferensen på Mitthögskolan i Sundsvall, som genomfördes 19-21 maj, skrevs historia. Då bildades en ny gemensam förening för humusforskare från Norden och Baltstaterna. – Det känns verkligen bra att vi kan utöka samarbetet. Vi har ett gemensamt ansvar för Östersjöns framtid, konstaterar Ulla Lundström, professor i markkemi vid Mitthögskolan och ledamot i föreningens styrelse.
Den nya föreningens officiella namn är Nordic Baltic Chapter of International Humic Substance Society (IHSS). Det internationella samfundet, IHSS, består av cirka 900 forskare som specialiserat sig på humus, den organiska substansen i mark och vatten
– Vi har tidigare haft en nordisk IHSS-förening. Men nu vidgar vi vyerna, berättar Ulla Lundström.
Försurning inget problem för träden
Under de tre konferensdagarna på Mitthögskolan, där 120 forskare från 25 länder deltog, ventilerades de hetaste frågorna på humusfronten.
En av dem som lade fram nya forskningsrön var Sara Holmström, doktorand vid Institutionen för naturvetenskap och miljö på Mitthögskolan, Campus Sundsvall.
Inom forskargruppen för markkemi på Mitthögskolan försöker hon och hennes kollegor att klarlägga sambanden mellan vittring av jorden och trädens upptag av mineralnäringsämnen. Man studerar också markförsurningens påverkan och inverkan av åtgärder som askåterföring och kalkning.
– För en tid sedan upptäckte forskargruppen att träd via hyfer, troligen från mykorrhizasvampar som lever i symbios med trädens rötter, kan etsa i mineralkorn i blekjorden. Detta betyder troligen att träden via svamparnas hyfer har tillgång till mineralnäring direkt ur mineralkornen, berättade Sara Holmström
Forskarna vid Mitthögskolan har visat att lågmolekylära syror, som citron- och oxalsyra, förelåg i komplex med cirka 30 procent av det lösliga aluminiumet i markvattnet i blekjorden.
– Vilket tyder på att dessa syror är aktiva i vittring av mineral. Vi har också visat att mykorrhizasvampar kan avge dessa syror, konstaterade Sara Holmström.
Forskarna arbetar nu med en annan grupp av komplexbildare, så kallade sideroforer, som man också tror är aktiva i dessa sammanhang.
– Dessa har vi nyligen lyckats bestämma både i markvatten från jord med mykorrhizasvampar och i odlingar av dessa svampar, berättade Sara Holmström.
Om träden kan ta upp sin näring direkt ur mineralkorn innebär det att försurningen egentligen inte är så allvarlig för trädens näringsförsörjning.
Svenska sjöar bidrar till växthuseffekten
Mats Jansson, professor vid Institutionen för ekologi och geovetenskap på Umeå universitet presenterade på konferensen nya rön som visar att svenska sjöar bidrar till växthuseffekten. I sjöar med hög tillförsel av humusämnen blir bakterier den viktigaste basen för produktion av växter och djur. Mats Janssons forskargrupp har konstaterat att bakteriedominerade sjöar har en speciell sammansättning av organismer och är mindre produktiva än sjöar som domineras av växtplankton. När bakterier omvandlar humusämnen till bakteriebiomassa bildas även koldioxid. Beräkningar visar att sjöar i norra Sverige omvandlar cirka 50 procent av allt humus som tillförs sjöarna till koldioxid. Sjöarna blir därmed viktiga för de nordliga ekosystemens påverkan på växthuseffekten.
Pressbilder finns på: www.mh.se/press/humus.asp
Kontaktinformation
För mer information om den nya föreningen och humuskonferensen kontakta Ulla Lundström, professor, Mitthögskolan Tfn: 060-148416, 070-2090325
