Guldmakarnas skam
I vår tid associeras alkemin – guldmakeriet – med något lite löjligt och galet. Men för bara 300 år sedan ägnade sig höga furstar och framstående vetenskapsmän som Newton åt att i hemliga laboratorier försöka arbeta sig fram till De vises sten: ett rött, glittrande pulver som hade kraften att skapa fullständig hälsa, förlänga livet och förvandla alla metaller till guld.
När blev alkemin pinsam? I sin avhandling som idéhistorikern Carl-Michael Edenborg lade fram i december förra året tillbakavisar han den vanliga förklaringen, nämligen att det var kemins framväxt som satte stopp för guldmakeriet. Utifrån en omfattande källforskning skildrar han istället en omfattande hetskampanj mot alkemin vid slutet av 1700-talet som inte i första hand hade vetenskapliga argument. Istället utpekades alkemin som egoistisk, njutningsinriktad, onyttig och mentalsjuk.
För att illustrera alkemins villkor under perioden lyfter Edenborg fram en lång rad färgstarka karaktärer, bland andra kungamördaren Anckarströms far, som både var upplysningsman och alkemist.
Skambeläggandet är en vanlig strategi för att stöta ut visa röster ur offentligheten. Genom detaljgranskningen av kampanjerna mot guldmakeriet och alkemisternas försök att försvara sig mot de hårda beskyllningarna lyfter Edenborg fram mekanismer och strategier som används även i vår tids offentlighetskamper.
Doktorsavhandlingens titel; Alkemins skam: den alkemiska
traditionens utstötning ur offentligheten
Carl-Michael Edenborg nås på telefon 070-44 909 22 eller edenborg@vertigo.se
Carl-Michael Edenborg medverkar i Forskardagarna 16 – 18 okotober.
>
>
>
