Forskning om genetik

Nya dna-analyser ger en bild av hur folkvandringar formade Europas språk och vilka människor som blev vikingarnas förfäder. Forskarna har spårat de germanska språkens ursprung 4 000 år tillbaka i tiden och samtidigt hittat nya ledtrådar till de keltiska språkens historia.

I årtionden förbisågs många av de minsta proteinerna, så kallade mikroproteiner, eller avfärdades som biologiskt brus. Nu upptäcker forskare att dessa små molekyler kan påverka allt från växters utveckling till djurs och människors immunförsvar. Forskare har till och med börjat...

En vanlig genetisk variant kan försämra lungornas försvar mot bakterier och öka risken för lunginflammation. Det visar en studie, där forskarna också har upptäckt en tidigare okänd mekanism i immunförsvarets försvar mot bakterier i luftvägarna.

Människor och schimpanser har nästan samma uppsättning gener, men hjärnorna har utvecklats på olika sätt. Nu pekar en ny studie på att en viruspandemi för miljontals år sedan kan vara en del av förklaringen.

Forskare vid Karolinska institutet har identifierat 60 områden i arvsmassan som kopplas till mängden fett i levern. Fynden kan öka förståelsen för hur fettlever utvecklas och varför vissa löper större risk att drabbas av allvarlig leversjukdom.

Patienter med en ovanlig och aggressiv form av sjukdomen ALS levde längre och behöll fler funktioner med ett nytt läkemedel. Det visar en studie där forskare vid Umeå universitet medverkat.

En nu utdöd djurart levde i södra Sibirien under mer än 200 000 år innan den försvann. Nu har forskare kunnat följa arten, som är släkt med dagens jakar, och dess utveckling genom att analysera dna från små benbitar.

Forskare har undersökt biologiska mekanismer bakom olika former av ätstörningar. En stor studie visar att hetsätning och anorexia nervosa har både gemensamma och skilda genetiska mönster.

En studie visar att en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan under fosterstadiet. På sikt kan kunskapen bidra till förebyggande åtgärder eller mycket tidig behandling.

En markör i blodet kan i framtiden hjälpa läkare att se hur snabbt tumören växer och vilken behandling som passar bäst. Det visar en studie på patienter med malignt melanom som spridit sig.

En genvariant som moderna människor ärvt från neandertalare gör att kroppens celler reagerar starkare på tillväxthormon. Forskare har sett att bärare av genvarianten kan ha lite mer muskelmassa som vuxna.

Jägare och samlare tycks främst ha riktat in sig på honor av ullhårig mammut under istiden. Det har forskare upptäckt genom att analysera förhistoriskt dna från över 500 mammutben.

En svartvit flugsnappare från Sibirien flyger över 4 500 kilometer längre än nödvändigt för att nå sitt övervintringsområde i Afrika. Förklaringen kan finnas i genetiska instruktioner som fåglarna bär med sig från den senaste istiden.

Förhistoriskt dna visar att grottlejon och dagens lejon skildes åt för över en miljon år sedan och utvecklades separat, enligt en ny studie. Resultaten ger också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkat utbredning och genetiskt utbyte.

En bananfluga övergav sin fruktdiet för att i stället leva som köttätande rovdjur i afrikanska vattendrag. Nu har den fått sitt dna kartlagt. Studien ger nya ledtrådar om hur extrema livsstilsförändringar kan forma evolutionen.

Forskare har upptäckt en genvariant som styr bildningen av blodkärl i musklerna – en mekanism som påverkar prestation, hälsa och återhämtning. Varianten är vanligare bland uthållighetsidrottare än hos sprintereliten.