”Intelligenta agenter” samarbetar för att lösa matematiska problem

Framtidens datorsystem fungerar som samhällen i miniatyr och befolkas med många små dataprogram som kallas ”agenter”. En agent är duktig på att utföra ett visst arbete, precis som en person i ett samhälle där vi har olika jobb och kompetens. För att lösa en uppgift samarbetar agenterna med varandra och kan då lösa uppgifter som ingen agent skulle klarat att lösa på egen hand.

– Olika individer (agenter) är duktiga på olika uppgifter; en kan spika, en kan såga, en kan rita byggnader, en kan måla. Ingen av dessa kan på egen hand bygga ett hus, men tillsammans kan de lösa uppgiften trots att den är för svårt för varje enskild agent, berättar Ola Ottemalm.

Ola Ottemalm har utvecklat ett ”agentsystem” där agenter samarbetar för att lösa matematiska problem. En del är duktiga på att dela upp ett matematiskt problem i mindre delproblem, andra är duktiga på att lösa de olika delarna. Agenterna kan även lära sig att bli bättre och snabbare på att lösa vissa problem. Om det kommer fler agenter som är duktigare än de befintliga, får de mer tid och resurser för att lösa problem. Examensprojektet visar att system med agenter är bra på att lösa uppgifter som är för svåra för varje enskild agent att lösa – och detta utan att man har en styrande enhet. Systemet bygger på samarbete.

– Olas examensarbete är en viktig pusselbit i framtidens system som kommer att bli allt mer agentbaserade och intelligenta, säger Olas handledare docent Peter Funk vid Mälardalens högskola. En fabrik kan i framtiden bestå av tusentals inbyggda system med agenter som kommunicerar med varandra. Varje agent är specialist på en uppgift, exempelvis att övervaka och reglera temperaturen, så den är så stabil som möjligt. Agenten blir bättre och bättre på att lösa sin uppgift, lär sig av egna och andras tidigare misstag och kan fatta egna beslut. Den kan till och med vägra utföra ett uppdrag om det kan leda till skador.

Industrin är intresserad av Olas Ottemalms examensarbete och samtal har påbörjats om att fortsätta projektet som ett forskningsprojekt.

– Studenterna uppskattar inslagen av industriforskning i examensarbeten och samarbetet med forskare, doktorander och företagsexperter, fortsätter Peter Funk, vars samtliga forskningsprojekt har startat som examensarbeten. Jag tar kontakt med företag och låter dem berätta om sin verksamhet. Därefter gäller det att hitta delarna som är mest ekonomiskt lönsamt att förbättra och leta reda på forskningsresultat inom AI som erbjuder effektiva lösningar. Sedan testas idéerna i ett examensarbete.

Peter Funks forskning expanderar kraftigt och han har sedan 1999 fått flera forskningsanslag i miljonklassen. Han har handlett ett 20-tal examensarbeten och tilldelades 2001 datalogipriset av studenterna vid högskolan för sina insatser i att starta magisterårsutbildning med forskningsprofil inom datalogi.

Fakta:
Institutionen för datavetenskap, IDt, har 70 anställda och omfattande utbildning och forskning. Forskargruppen inom Artificiell Intelligens (AI) har mer än tio medlemmar och leds av Peter Funk. Både magisterutbildningen inom datalogi och doktorandutbildningen erbjuder AI profiler. 2003 införs tre spår i datalogiutbildningen: artificiell intelligens, spelprogrammering och software engineering. Datateknikutbildningen ha infört spåren robotik och inbyggda system.

***

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ola Ottemalm, tfn 021-10 70 48 eller docent Peter Funk, tfn 021-10 31 53. E-post: peter.funk@mdh.se