Användningen av metadiskurs i argumenterande texter
Doktorsavhandling i engelska av Annelie Ädel. I sin avhandling undersöker Annelie Ädel användningen av s.k. metadiskurs i argumenterande texter på engelska, skrivna av avancerade inlärare och infödda talare av engelska. Tre huvudsyften med studien är (1) att utarbeta tydligare kriterier och en mer hållbar teoretisk modell för metadiskurs, (2) att utveckla verktyg för att analysera förekomsten av metadiskurs i stora samlingar av elektroniska texter (så kallade ”korpusar”) och (3) att analysera hur metadiskurs används av svenska inlärare (studerande på engelskainstitutioner vid olika universitet i landet) i jämförelse med infödda talare av både amerikansk och brittisk engelska (universitetsstuderande).
Språket kan användas för att tala om språket självt. Som språkanvändare talar vi inte bara om våra olika upplevelser av verkligheten, utan vi kan även använda språket för att uttryckligen referera till oss själva som ”kommunikatörer”. Vi talar inte heller uteslutande om ämnet som diskuteras, utan kan även referera till den kommunikativa situationen i sig. ”Metadiskurs” handlar om reflexivitet i språket. Termen beskriver författarens uttryckliga kommentar på sin egen pågående text (specifikt skriven text), till exempel sådana språkliga signaler som visar att textens författare är medveten om att han/hon använder språket för att skapa en text, uppmärksammar sin egen roll som författare, eller vänder sig till den tänkta läsaren. Några exempel är
I kapitel 4 ges en mer detaljerad beskriving av x (”proklamation”, pekar framåt i texten)
Vi har redan sett hur x… (”påminnelse”, pekar bakåt i texten)
Ett exempel på x är y (explicit ”rubricering” av författarhandlingen)
Se sidan 16… (tilltal av läsaren)
Olika sätt varpå man kan använda datorassisterade metoder för att analysera metadiskurs demonstreras. I en studie av ”personlig metadiskurs” är utgångspunkten personliga pronomina: I, you och we är potentiellt metadiskursiva, eftersom de kan användas för att göra författaren och/eller den tänkta läsaren synlig. I en studie av ”opersonligmetadiskurs” analyseras ett urval ordformer som kan fungera som metadiskurs, exempelvis essay, word, conclu*, question och answer.
Skillnaderna i användningen av metadiskurs är väsentliga hos de tre grupperna. De svenska inlärarna använder betydligt mer metadiskurs än de infödda talarna. Även de amerikanska och brittiska texterna skiljer sig åt, vilket kan indikera intressanta kulturella skillnader. Inlärarna överanvänder i synnerhet personlig metadiskurs. De amerikanska författarna når bara upp till hälften så många förekomster av personlig metadiskurs som de svenska inlärarna. De brittiska författarna, i sin tur, producerar betydligt färre exempel än de amerikanska författarna. Faktorer som antas ligga bakom dessa skillnader är inlärarstrategier, olika grader av registermedvetenhet hos författarna, olika kulturella konventioner för metadiskurs i skriven text och, i viss mån, genreskillnader mellan korpusarna.
Avhandlingens titel: The Use of Metadiscourse in Argumentative Texts by Advanced Learners and Native Speakers of English. (Användningen av metadiskurs i argumenterande texter av inlärare och infödda talare av engelska.)
Disputationen äger rum lördagen den 13 september 2003 kl. 10.00
Opponent: Professor Anna Mauranen
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Annelie Ädel, f.n. bosatt i Boston, USA,
tel. 001-617-566-6463, e-post annelie.adel@eng.gu.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se
