Amerikanska miljonanslagtill Parkinsonforskning i Lund
En lätt rytmisk skakning i bland annat händerna tillhör Parkinsons sjukdom. Men större och flaxigare ofrivilliga rörelser, så kallade dyskinesier, är inte en följd av sjukdomen i sig utan av dess behandling. Fyra forskare vid Lunds universitet har fått sammanlagt nära 435 000 dollar till två forskningsprojekt om dessa ofrivilliga ryckningar.
Anslagsgivare är Michael J Fox Foundation, grundad av skådespelaren Michael J Fox (känd från filmen Tillbaka till framtiden och såpaserien Spin City). Fox fick Parkinsons som 30-åring och hans stiftelse är nu en av världens största bidragsgivare till forskningen om denna sjukdom.
De neurobiologer i Lund som fått anslag är dels Angela Cenci-Nilsson och Patrik Brundin, dels Deniz Kirik och Christian Winkler, som fått 233 000 resp 200 000 dollar. Angela Cenci-Nilsson är den som först började intressera sig för problemet med dyskinesier.
– – För tio år sedan var det ingen som riktigt förstod problemets vidd. Men nu inser man att ingen behandling mot Parkinsons sjukdom blir framgångsrik om den ger dessa besvärliga ryckningar som en bieffekt, säger hon.
Det gäller både den traditionella behandlingen med medicinen L-dopa och försöken med transplantationer till hjärnan av friska, dopaminproducerande celler. I två amerikanska studier har vissa patienter t o m fått ökade problem med dyskinesier efter sådana transplantationen. Det gäller inte motsvarande försök som gjorts i Lund, men utgör ändå ett allvarligt varningstecken.
– Mitt och Patrik Brundins projekt går ut på att undersöka celltransplantationer i en djurmodell och försöka förstå varför de kan leda till dyskinesier, säger Angela Cenci-Nilsson. Hennes grupp har tidigare kunnat visa hur dyskinesier uppstår under L-dopa-behandling. De sätts igång i striatum, en del av hjärnan som bl a har att göra med inlärningen av normala rörelseföljder.
Deniz Kirik och Christian Winkler, yngre forskare som disputerat ganska nyligen, ska i sitt projekt undersöka om genterapi erbjuder en möjlighet att kringgå problemet. Tanken är att i striatums nervceller föra in modifierade viruspartiklar som bär med sig en gen för produktion av dopamin. Förhoppningen är att denna metod skall kunna leda till ett nytt sätt att behandla Parkinsons sjukdom som inte ger upphov till dyskinesier. Djurexperimentella studier från samma grupp visar också att denna metod kan erbjuda en behandling mot L-dopa-orsakade dyskinesier när dessa redan uppstått.
Mer info: Angela Cenci-Nilsson, angela.cenci_nilsson@mphy.lu.se, 046-222 0555, Patrik Brundin, Patrik.Brundin@mphy.lu.se, 222 05 63, Deniz Kirik, Deniz.Kirik@mphy.lu.se, 222 05 64, Christian Winkler,Christian.Winkler@mphy.lu.se, 222 05 27.
