Modersgudinna med sällskap av fadersgud
Frygierna i Mindre Asien dyrkade inte enbart modersgudinnan Kybele, utan också en fadersgud. Fadersguden var mer betydelsefull i äldre frygisk tid, medan Kybele fick en dominerande position under kung Midas tid, ca 700 f. Kr. Midas är välkänd från mytologin för bland annat sina åsneöron och att allt han rörde vid blev till guld, men var också en verklig historisk person.
Denna nytolkning av frygisk religion föreslår Susanne Berndt-Ersöz i sin doktorsavhandling vid Institutionen för antikens kultur och samhällsliv, Stockholms universitet. Tidigare studier har utgått från att frygierna nästan enbart dyrkade modersgudinnan, medan denna studie av frygiskt kultbruk från järnåldern (ca 900-500 f. Kr.) visar på att även andra gudar hade en framträdande roll. Jämte modersgudinnan fanns alltså en minst lika betydelsefull fadersgud eller vädergud, en motsvarighet till grekernas Zeus.
Nya rön om frygisk religion och kultbruk har möjliggjorts genom arkeologiska fältstudier av klipphuggna helgedomar i centrala Mindre Asien (dagens Turkiet). Helgedomarna är av två slag, dels imitationer av husfasader med en dominerande dörrnisch och dels klipphuggna högt belägna troner. Husfasaderna förknippas med modersgudinnan, medan tronerna tolkas som tillägnade den högste manlige guden, fadersguden.
Doktorsavhandlingens titel: Phrygian rock-cut sanctuaries and other religious monuments. A study of structure, function and cult practice
Disputationen äger rum fredag den 26 september kl. 14.00 i hörsal 9, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor G. Kenneth Sams, University of North Carolina at Chapel Hill, USA.
Susanne Berndt-Ersöz kan nås via e-post susanne@isnet.net.tr alt. susanne.berndt@home.se eller på telefon 08-645 48 76.
Fakta om frygierna:
Frygierna var ett indo-europeiskt folk som traditionellt anses ha utvandrat från Thrakien (nuvarande europeiska delan av Turkiet med angränsande områden av Bulgarien och Grekland) och invandrat omkring 1200 f.Kr. till Mindre Asien, med Gordion som huvudstad. Frygierna var duktiga musiker och skickliga hantverkare. Den frygiska skalan eller tonarten är begrepp som fortfarande används inom musiken och ordet fris betyder ursprungligen frygiskt arbete. Den frygiska mössan, en form av toppluva, är också ett välkänt begrepp från senare tider, då den bl.a. kom att användas som en frihetssymbol under franska revolutionen på 1700-talet.
