Biogas effektivt medel i miljömålsarbetet
I Skåne – och andra jordbruksbygder – skulle en storskalig satsning på biogasproduktion kunna minska utsläppen av övergödande ämnen med c:a 15 procent, vilket samtidigt minskar försurningen. Om den biogasen används till att ersätta fossila bränslen kan Skånes utsläpp av växthusgaser minska med 10 procent. Dessutom minskar utsläppen av ämnen som kan bilda marknära ozon.
Analyser gjorda vid Lunds tekniska högskola, LTH, visar att om man gör biogas av jordbrukets restprodukter kan stora miljövinster uppnås. Det skulle bli ett effektivt verktyg i arbetet med att uppnå ett flertal av Sveriges 15 miljömål.
– Dessutom ligger en ökad användning av biogas i linje med EU:s mål att öka användningen av förnybara bränslen, t ex i form av drivmedel enligt EU:s driv-medels-direktiv, säger universitets-lektor Pål Börjesson.
Tillsammans med doktoranden Maria Berglund har han gjort de systemanalytiska studierna vid Avdelningen för miljö- och energisystem.
– Mest förvånade blev vi över att de indirekta miljövinsterna blir så stora – ibland större än de direkta – vinster av att organiska restprodukter samlas in, tas omhand och rötas. Exempelvis minskar utsläppen av ammoniak och läckaget av nitrat när blast från betodling samlas in och rötas, utsläppen av växthusgasen metan minskar när gödsel rötas i stället för att lagras på konventionellt sätt, säger Pål Börjesson.
När organiskt avfall från hushåll och livsmedelsindustri samlas in och rötas kan utsläpp av t ex ammoniak kraftigt reduceras jämfört med om det komposteras.
Forskarna har visat att biogassystem är effektivare ur energisynpunkt genom att jämföra dem ur ett livs-cykel-perspektiv med ett antal alternativa system för hantering av organiskt material och energiproduktion.
Energibalanserna visar att den energiinsats som krävs för att driva biogassystem mot-svarar 20-40 % av den producerade biogasens energiinnehåll, beroende på typ av biomassa.
Den största energiåtgången står drift av biogasanläggningen för medan t ex transporter normalt står för en relativt liten energiinsats. Biomassa kan teoretiskt transporteras 20 mil (gödsel) upp till cirka 70 mil (slakteriavfall) innan nettoenergiutbytet blir negativt.
En förutsättning för att biogas ska medföra minskade utsläpp av växthusgaser är att förlusterna av metan kan hållas låga. Metan är en drygt 20 gånger aggressivare växthusgas än koldioxid. Dessutom medför metanförluster också energiförluster.
Gödselbaserad biogas som ersätter bensin, diesel eller eldningsolja kan förlora 20-25 % av metangasen innan det blir en försämring ur växthusgassynpunkt. Motsvarande siffra för vall-baserad biogas som ersätter naturgas för kraftvärmeproduktion är cirka 8 %. Man vet i dag för litet om hur stora metanutsläppen är från biogasanläggningarna. Normalt brukar denna upp-skattas till någon eller några procent men i vissa fall kan utsläppen vara större. Ett exempel är om lagring av rötrester inte sker i slutna behållare eftersom erfarenheterna visar att ytterligare 10-15 % biogas kan bildas vid efterlagring av det rötade biomassan.
Sammanfattningsvis säger författarna att biogasens miljöfördelar oftast utnyttjas bäst när den används som drivmedel i stället för bensin och diesel. När det gäller förnybar värme-produktion kan andra biobränslen som energiskog vara mer fördelaktiga. Biogasens miljöfördelar utnyttjas också bra när den används för kraftvärmeproduktion i små och stora gasturbiner.
Pressmeddelandet bygger på följande två forskningsrapporter:
Pål Börjesson & Maria Berglund (2003). Miljöanalys av biogassystem. Rapport nr 45, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet
Maria Berglund & Pål Börjesson (2003). Energianalys av biogassystem. Rapport nr 44, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet.
Rapporterna finns tillgängliga i pdf-format på följande adress: www.miljo.lth.se
Kontaktinformation
Pål Börjesson träffas på tel: 046-222 86 42. E-post: pal.borjesson@miljo.lth.se
