Populärvetenskapens dilemma
Vem skall popularisera? För vem populariserar man? Vad skall populariseras? Hur skall man gå tillväga? Frågorna pekar på problematiken runt populärvetenskapens plats, funktion och anspråk. Populärvetenskapen har varit ett litterärt fält i spänning mellan fakta och värden, vetenskap och politik, bildning och ideologi. Populärvetenskap har också utgjort ett problem när det gäller förutsättningarna för verksamheten, oavsett om det gällde skribenternas eller läsarnas roll i sammanhanget. I det tidiga 1900-talets populärbiologi finner Kaj Johansson i sin avhandling olika svar på dessa frågor.
”Allmänheten har i alla tider varit en stenig åker, och det fordras uthållighet för att få skörd.” Det hävdade Robert Larsson (1885-1956), en på 1910- och 1920-talet uppskattad författare av populärbiologiska skrifter, när han diskuterade innebörden och konsekvenserna av den mendelistiska ärftlighetsläran. Allmänheten, sedd som en stenig åker, var med skiftande kunskaper i naturvetenskap och ibland sval motivation för studier i vetenskapliga ämnen både populärvetenskapens raison dêtre och dess ständiga gissel.
Men problemet hade också en annan sida än den som Robert Larsson underströk. Wilhelm Leche (1850-1927), zoolog och framgångsrik popularisator på det biologiska fältet, hade ett årtionde tidigare ansett att populärvetenskapens största utmaning inte nödvändigtvis var den tunna jordmån som allmänheten utgjorde. Det var tvärtom popularisatorerna själva som var populärvetenskapens största belastning. Den populära litteraturen i naturalhistoria hade enligt Leche serverat läsaren ”stenar i stället för bröd”. Man hade lämnat ett empiriskt råmaterial som bara fackmannen kunde tänkas bli intresserad av, medan lekmannen som sökte djupare svar på människans problem blev lämnad vind för våg.
Kaj Johansson konstaterar i sin avhandling att oavsett om det är åkermarken eller brödfödan som är stenig, så har vetenskap och dess popularisering historiskt förknippats såväl med världsåskådningar som med konkreta politiska frågor. Den biologiska populärvetenskapen har varit en litterär knutpunkt där många av dessa frågor kommit till uttryck och behandlats. Avhandlingen visar hur bilden av populärvetenskap, som resultat av ett enkelriktat flöde av vetenskaplig information, bryts sönder till ett historiskt fenomen av mer komplex och rikhaltig natur.
Avhandlingsförfattaren betonar att populärvetenskap utgör ett gränsland där man kan bryta ny mark både i vetenskapsfilosofiskt och idéhistoriskt avseende. Utifrån frågan ”vad är populärvetenskap?” ger avhandlingen ett artikulerat och sammanhängande teoretiskt synsätt på populärvetenskapens plats, populariseringens förutsättningar och populärvetenskapens mångskiftande funktioner. Närmare bestämt visas hur en undersökning, med utgångspunkt i Ludwik Flecks vetenskapsfilosofi, ger bitvis nya synsätt för en idéhistorisk och vetenskapshistorisk behandling av populärvetenskap. I relation till dessa synsätt ger Johansson flera historiska exempel ur den svenskspråkiga populärbiologin från 1900-talets början. Där illustreras populärvetenskapens funktioner, men bitvis problematiseras också en traditionell uppfattning av populärvetenskapens form och funktion.
Avslutningsvis ger studien även argument för att populärvetenskap bör behandlas som ett i högsta grad relevant område för en vetenskapshistoria som vill ge en bred bild av vetenskapernas utveckling och betydelse.
Avhandlingens titel: Den torgförda biologin. Studier i populärvetenskapens problem och tematik.
Disputationen äger rum fredagen den 3 oktober 2003 kl. 10.15
Opponent: Fil.dr Torbjörn Gustafsson Chorell
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Kaj Johansson, tel. 031-773 52 95 (arb.), 031-774 16 28 (hem), e-post kaj.johansson@idehist.gu.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se
