Gödsla skogen och bromsa växthuseffekten
Näringsgödsling av skogen kan bromsa den accelererande växthuseffekten. Ökad tillgång på näring medför att skogen kan ta upp mer koldioxid än vad utsläppen från fossila bränslen orsakar. Detta genom att trädens tillväxt ökar och nedbrytningen av dött material minskar. Oskar Franklin vid SLU förutspår effekter på ekosystemets kolflöden med nya växtteorier och markmodeller.
Levande och döda växter består till stor del av kol som tas från luften i form av koldioxid. När växterna dör bryts de ner av mikroorganismer, som ger tillbaka koldioxid till atmosfären. Koldioxid cirkulerar därför hela tiden mellan atmosfären och skogen. En stor del av atmosfärens koldioxid omsätts varje år i detta kretslopp, ett flöde som är tio gånger större än de globala utsläppen från fossila bränslen. Om skogens och andra ekosystems kolupptag ökas, skulle vi kunna kompensera för de koldioxidutsläpp som är roten till den ökande växthuseffekten.
Ju mer näring (kväve) i marken, desto bättre växer träden i skogen vilket i sin tur leder till att mer koldioxid tas upp ur luften. Näringstillgången påverkar inte bara hur snabbt ett träd växer, utan även hur tillväxten fördelas mellan blad, stam och rötter. Ju mer lättåtkomlig näring som finns, desto mer växer stammen i förhållande till rötterna. Jämfört med rötter och blad, lever trädstammar länge och bryts ner väldigt långsamt när trädet dör. Därför blir upplagringen av kol i skogen större ju mer stammarna växer i förhållande till rötter och blad. Gödning leder alltså till att skogen växer snabbare och tar upp mer kol, att andelen kol i långlivade trädstammar ökar, och att tillväxteffekten av förhöjd koldioxidhalt i luften förstärks.
Gödslingen påverkar också mikroorganismerna som lever i marken, bryter ner döda växter och omvandlar kol till koldioxid. De här mikroorganismernas ämnesomsättning förändras på ett sätt som gör att den långsiktiga nedbrytningen av döda växtdelar försvåras. Därför leder gödsling till att omvandling av kol i dött material till koldioxid går långsammare.
Oskar Franklin har i sin avhandling utvecklat ekologiska teorier och modeller för att förutse långsiktiga konsekvenser på skogens kolförråd. Han visar i ett teoretiskt experiment att om man gödslar all nordlig barrskog (boreal skog) på jorden sker en relativt snabb, men avtagande ökning av tillväxten och mängden kol i vegetationen. Gödslingen ger en kraftig ökning av mängden kol i skogsmarken som fortsätter även efter hundra år. Detta skulle ge ett koldioxidupptag i den boreala skogen som till en början överstiger de förväntade globala koldioxidutsläppen. Växthuseffekten skulle alltså minska. Eftersom utsläppen förutspås fortsätta att öka samtidigt som upptaget av koldioxid i vegetationen så småningom mättas, vänder luftens koldioxidhalt långsamt uppåt igen efter 10-20 år. Ökningen av koldioxiden i atmosfären blir ändå avsevärt långsammare och förväntade klimateffekter fördröjs med flera decennier.
Civilingenjör Oskar Franklin vid institutionen för ekologi och miljövård, SLU, försvarar fredagen den 26 september kl. 09.00 sin avhandling Plant and Forest Dynamics in Response to Nitrogen
Availability. Opponent är Dr Mark Roddy Dewar, INRA Unité Bioclimatologie, Frankrike.
Plats: Loftets hörsal, Ultuna, Uppsala
Kontaktinformation
Mer information: Oskar Franklin, tel. 018-67 25 94, 070-173 93 31
E-post: Oskar.Franklin@eom.slu.se
