Växande klasskillnader och polarisering – inkomstfördelningen i Sverige under 1980- och 1990-talen

Studien avser att dels ge en beskrivning av inkomstfördelningen i Sverige, dels undersöka vilka faktorer som är viktigast för att förklara inkomstskillnader mellan individer och grupper. De viktigaste slutsatserna kan sammanfattas som följer:

– Mellan 1983 och 1989 ökade ojämlikheten i faktorinkomster, dvs inkomster från förvärvsarbete och kapital. Samtidigt blev den inkomstutjämnande effekten av bidrag och skatter starkare. Som helhet förändrades därför inte nettoinkomstfördelningen så mycket under perioden.

– De växande skillnaderna i faktorinkomster under 1980-talet berodde framför allt på en större ojämlikhet i kapitalinkomster. Bland annat ökade den mest välbärgade tiondelen av faktorinkomsttagarna sin andel av de totala kapitalinkomsterna från 28 till 51 procent.

– Ojämlikheten i förvärvsinkomster låg stilla eller minskade mellan 1983 och 1989. Trots detta växte förvärvsinkomstskillnaderna mellan arbetare och högre tjänstemän, liksom mellan kvinnor och män och mellan personer födda utom Europa och personer födda i Sverige. Att den totala ojämlikheten ändå inte blev större beror på att inkomstskillnaderna minskade inom grupperna. Kvinnorna blev alltså mer lika varandra i inkomsthänseende medan avståndet till männen ökade, vilket också gällde arbetarklassen visavi högre tjänstemän och personer födda utom Europa visavi svenskfödda. Det fanns med andra ord tendenser till inkomstmässig polarisering mellan olika grupper.

– Av de förklaringsvariabler som ingår i undersökningen – social klass, kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och familjetyp så framstår klassvariabeln som den ojämförligt viktigaste förklaringsfaktorn för inkomstojämlikhet såväl 1983 som 1989.

– Under 1990-talet ökade ojämlikheten i såväl faktor- som nettoinkomster. Förvärvsinkomstfördelningen blev åtskilligt ojämnare mellan 1991 och 1995, medan kapitalinkomsterna torde haft en växande betydelse för ojämlikheten i faktorinkomster under andra halvan av decenniet. Däremot försvagades inte den inkomstutjämnande effekten av bidrag och skatter under 90-talet. Trots sänkta ersättningsnivåer i socialförsäkringarna verkar snarare den så kallade omfördelningseffekten blivit starkare. Det finns dock tecken på att omfördelningseffekten av t ex a-kassa och sjukpenning minskade under perioden, samtidigt som skattefria bidrag och skatter fick större betydelse för inkomstutjämningen.

– Också under 1990-talet framstår klasstillhörighet som den klart viktigaste förklaringsvariabeln för ekonomisk ojämlikhet. Det fanns också tendenser till ytterligare polarisering av klasskillnaderna. Dessutom gäller för de flesta förklaringsvariabler, att de grupper som hade de lägsta inkomsterna 1991 också var de som hade den sämsta inkomstutvecklingen – både vad gäller faktor- som nettoinkomster – under resten av decenniet.

Avhandlingens titel: Ekonomisk ojämlikhet. Inkomstfördelning och inkomstskillnader i Sverige under 1980- och 1990-talen
Avhandlingsförfattare: Stefan Schedin, tel. 031-492085(bost.), 031-773 4770(arb.)
e-post: stefan.schedin@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Björn Halleröd, Umeå
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 oktober 2003 kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
—
+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se