Kan motivet att undvika förlust leda till att vi blir mer påverkade av tidigare händelser än att uppnå vinster?
Att människor är benägna att fortsätta investera dyrbara resurser även om det inte verkar lönsamt har rönt uppmärksamhet inom både ekonomi och psykologi.
Ett exempel på ett sådant fenomen är att 900 miljoner har investerats i borrandet av tunnel genom Hallandsås, men tunneln är långt ifrån färdig. Om man antar att nyttan av tunneln är värd 1 miljard kronor, men att det kostar 2,5 miljarder att färdigställa den, skulle det då vara rimligt att fortsätta bygget? Sett med rationella ögon blir svaret nej. Skattepengar och andra resurser skall alltid användas på ett rationellt sätt och därför skall bygget läggas ner och pengarna skall placera där de skapar bättre nytta för samhället.
Inom ekonomisk psykologi är det väl känt att en viss mängd förluster gör större intryck på beteende än samma mängd vinster. Detta faktum är relaterat till en frågeställning i avhandlingen nämligen att när beslutsfattare tänker på att undvika förluster hellre än att uppnå vinster finns det en större tendens att fortsätta att investera pengar, tid, eller mentala resurser som en konsekvens av tidigare misslyckade investeringar. I fyra studier där ett antal experiment genomfördes för att ge stöd åt den teorin erhölls det litet eller inget stöd för effekten av förväntade förluster. Snarare var det så att de som var instruerade att uppnå så stor vinst som möjligt tog större hänsyn till utfallet av tidigare investering inför en ny investering jämfört med den andra grupper. En möjlig förklaring är att när man vill undvika förluster tror man att tidigare förlorade investeringar kan bli en börda som endast kan öka förlusterna om man fortsätter projektet.
Därför blev det många i denna grupp som lät bli att investera. För de deltagare som blev tillsagda att öka inkomsten verkade det mer angeläget att tänka på hur mycket deras vinster kunde minska om de inte tog hänsyn till tidigare investeringar. Därför blev de mer benägna att fortsätta som en konsekvens av tidigare investeringar. Målet med tredje studien var att testa ytterligare en förutsättning än de som tidigare hade använts för att påverka människor att uppnå olika mål.
Genom att påverka förväntningar efter att tidigare investering genomfördes till dem som deltagare skulle ta ställning till i projekt med samma utsikter, visade det sig att endast när förväntningarna var positiva, ökade viljan att fortsätta att investera när tidigare investering var hög respektive låg.
Syftet med fjärde och sista studien var att jämföra företags-, politiska och personliga beslut. Beroende på hur väl beslutsmålet kunde specificeras, hur lätt man kunde upptäcka tidigare investeringar och i vilken mån man var tvungen att stå till svars för sina beslut varierade i antal beslutsituationer. Endast företags beslut verkade passa in i ett mönster som man tyckte karakteriserade en sådan beslutsituation d.v.s. att monetära mål var typiska, att tydliga utfall av tidigare kostnader och att man skulle redovisa sina beslut var typiskt förekommande för företagsbeslut.
Avhandlingens titel: Studies in escalation of investment decisions
Avhandlingsförfattare: Ásgeir Juliusson, tel. 031-7070265(bost.), 031-773 1840(arb.)
e-post: Asgeir.Juliusson@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Peter Ayton, London
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 oktober 2003 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen
Haraldsgatan 1, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
