Artikel från IFAU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 oktober 2003

Lägre arbetslöshet leder till färre brott

En lägre arbetslöshet leder till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Det framgår av IFAU-rapporten ”Crime, unemployment and labor market programs in turbulent times”. Rapporten visar också att de arbetsmarknadspolitiska programmen inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen.

En lägre arbetslöshet tycks leda till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Den stora nedgången i svensk arbetslöshet under den senare delen av 1990-talet kan därmed ha sänkt den totala brottsligheten, inbrott och bilstölder med 6, 15 respektive 20 procent. Samtidigt har andra, motverkande faktorer, tenderat att öka brottsligheten. Studien visar alltså att även i en välfärdsstat som Sverige där arbetslöshetsförsäkringen ersätter en betydande del av inkomstförlusten vid arbetslöshet så har en ökning av arbetslösheten en effekt på flera stora brottskategorier. Det verkar däremot inte som att arbetslösheten bland ungdomar har en separat effekt på brottskategorier där ungdomar är överrepresenterade. De arbetsmarknadspolitiska programmen, som haft en mycket stor volym under hela 1990-talet, verkar inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen. Det kan dock inte uteslutas att denna brist på samband åtminstone delvis kan förklaras av att kriminellt benägna ungdomar ”sorteras bort” från programmen.


Bakgrund

Arbetslösa kan vara mer benägna att begå brott, eftersom deras ekonomiska situation är svag, och eftersom de har mer tid än andra att begå brottsliga handlingar. Då ungdomar svarar för en oproportioneligt stor andel av många brottskategorier borde arbetslösheten bland dem vara av speciellt intresse. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det intressant att studera om en högre brottslighet kan vara en indirekt kostnad av en hög arbetslöshet, generellt och bland ungdomar i synnerhet. Samtidigt kan deltagande i arbetsmarknadspolitiska program innebära 1) att det finns mindre tid för brottslig verksamhet, 2) ett deltagande i ett socialt sammanhang som motverkar uppkomsten av felaktiga sociala normer, 3) en större möjlighet att tjäna pengar på den legala arbetsmarknaden. Genom att analysera data från 288 av landets 289 kommuner för perioden 1996-2000 undersöker vi effekten av arbetslöshet och satsningar på arbetsmarknadspolitiska program på antalet anmälda brott, totalt och för olika underkategorier.

Rapporten är skriven av Anna Nilsson och Jonas Agell, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Nilsson, tel: 018-471 70 84, e-post: anna.nilsson@ne.su.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera