Det föreställda ghettot
Hur kan man bo på Manhattan och avskärma sig från impulser från det moderna samhället? Hur bevarar man sin religion och kulturella identitet i en omgivning som propagerar för pluralism och öppenhet? I en avhandling från Lunds universitet söker religionsvetaren Johan Åberg förklaringar till hur ultra-ortodoxa judar i New York kan behålla sin särart.
Ultraortodoxa judar, så kallade charedim, utgör en liten grupp i USA. I hela landet finns ca 150 000 och de allra flesta bor i New York-området. De bor i egna kvarter. Barnen går i gemenskapens egna skolor och undanhålls kontakt med det omgivande amerikanska samhället så långt det är möjligt. Men förr eller senare kommer den dag då de måste hitta försörjning ute i samhället. Då ställs deras strävan att leva i integritet och avskildhet på prov.
– Det är en sak att argumentera för dessa värden och en annan att leva upp till dem i dagens samhälle, säger Johan Åberg när han berättar om varför han blev nyfiken på denna grupp. Där vårt samhälle propagerar för otvungna möten mellan könen, betonar de ultraortodoxa judarna separation mellan man och kvinna. Där det västerländska samhällets klädsyn styrs av modebranschens senaste impulser styrs deras av traditionens syn på anständighet och ärbarhet.
Genom att studera den charediska tidskriften The Jewish Observer har Johan Åberg utforskat hur denna utnyttjas för att bevara och stärka medlemmarnas känsla av att vara annorlunda och deras behov av avskildhet.
– Till det yttre är det en synnerligen from religiös tidskrift, säger Johan Åberg. Men bakom detta fromma yttre återfinns en medveten redaktionell strävan att skapa morgondagens charedim, en form av judar som kan arbeta i centrala Manhattan samtidigt som de i sitt inre inte lämnar sin egen avskilda ghettovärld. Med hjälp av artiklarna i tidskriften skapas en inre bild av ett föreställt ghetto som inte nödvändigtvis måste ha en geografisk förankring. Ghettot blir istället något man bär med sig. Social avskildhet är önskvärt, men inte nödvändig. Det väsentliga är känslan; känslan av att vara annorlunda än ”de andra”.
I The Jewish Observer finns många historiska artiklar som lyfter fram framstående religiösa ledare och olika minnen från en judisk värld före Förintelsen. Syftet med dessa, menar Johan Åberg, är att framställa tiden före Förintelsen som en judisk guldålder i kulturell mening där de som då levde kan tjäna som förebilder för dagens judar. Tidskriften skapar helt enkelt en alternativ judisk historieskrivning, där alla ”främmande” inslag ignoreras. När man skriver om hjältarna i Warszawa-ghettot är det inte de som gjorde uppror som hyllas. Istället är det de som fortsatte att leva som religiösa judar och som behöll sin religiösa integritet ända in i döden som lyfts fram som förebilder.
Många artiklar handlar också om judars liv i dagens moderna samhälle, där det genomgående budskapet är att dagens charedim lever ett alldeles för gott, bekvämt och amerikanskt liv. Syftet, säger Johan Åberg, med många artiklar i tidskriften är helt enkelt att bryta ner läsarens känsla av att leva ett tryggt liv. För att vidmakthålla en kulturell identitet som bygger på en känsla av att vara annorlunda och behovet av separation måste tidskriften kontinuerligt ”skapa” hotbilder, vars budskap är att charedim ständigt måste vara vaksamma så att de inte blir som ”de andra”.
– Många traditionalistiska religiösa grupperingar har liknande tidskrifter. Det som kännetecknar dem är deras huvudsyfte att bygga upp och bevara en identitet där gränsdragningen mellan ”vi” och ”de andra” är det centrala, säger Johan Åberg.
Kontaktinformation
Johan Åberg disputerar fredagen den 7 november klockan 13.15 i Samarkand, AF-huset. Avhandlingens titel är Det föreställda ghettot. Ultraortodox gränsdragning och identitetskontruktion i The Jewisk Observer 1983-2002.
Johan Åberg nås på telefonnummer 046/222 43 33, mobil 070-5179699 eller e-post Johan.Aberg@teol.lu.se
