Gör naturvården mer användarvänlig
Utbilda mer för att skapa positiv attityd till naturvård och använd välkända arter som indikatorer på skyddsvärd skog. Helen Uliczka, SLU, ger i sin avhandling förslag på förbättringar för mer effektiv naturvård i skogen.
Nya metoder har det senaste decenniet utvecklats för att nå balans mellan skogsnäring och naturvård, i enlighet med den senaste skogsvårdslagen från 1994. Helen Uliczka vid SLU, har studerat och gett förslag på förbättringar av tre viktiga förändringar de senaste åren – signalarter i nyckelbiotopsinventeringen, rapportering av naturvårdshänsyn på avverkningsanmälan och effekten av den ökade utbildningen av skogsägare i naturvårdsfrågor.
Signalarter används som indikatorer vid nyckelbiotopsinventering och utgörs av ca 500 lavar, mossor, kärlväxter, svampar och insekter. Helen Uliczkas forskning tyder på att vissa av dagens signalarter fungerar bra som indikatorer på små områden, men en del fågelarter kan fungera bättre på landskapsskalan. Dessutom visar hon att småskogsägare (ca 400 tillfrågade i Västmanland) har låg kunskap om flera av dagens signalarter, medan de flesta känner igen fågelarter.
– Det är skogsägaren som ska se till så att skogsvårdslagen följs, och det kan vara svårt om man varken känner igen några arter eller vet vad man skall bevara eller varför, påpekar Helen Uliczka. Det behövs ett nytt artsystem med mer lättigenkännliga och användarvänliga arter med höga miljökrav som småskogsägare och allmänhet bör kunna använda.
Utbildning av skogsägare i skogsbruk och naturvårdsfrågor har sedan början av 1990-talet erbjudits av skogsvårdsstyrelserna i Sverige. Enkätresultat visar att de småskogsägare som gått kurserna, har bättre kunskap och en mer positiv attityd till naturvård än andra. Annan skogsutbildning påverkade inte attityden i positiv riktning. Stort beroende av inkomsten från skogen, huvudsaklig sysselsättning inom jord-/skogsbruk och högre ålder var alla kopplade till mindre positiva attityder. Resultaten visar också att en majoritet inte kan tänka sig att miljöcertifiera sitt skogsbruk. För att uppnå skogsvårdslagens miljömål är det alltså viktigt att kurser betonar naturvården och lär icke-aktiva skogsägare hur de skall förverkliga en positiv attityd.
Vid avverkningsanmälan ska skogsägare sedan 1994 markera vilken naturvårdshänsyn som är tänkt att tas vid avverkning. Helen Uliczka visar att det finns en överensstämmelse mellan skogsägarens intentioner och den tagna naturvårdshänsynen. Om blanketten förenklades och intentionerna registrerades, skulle dessa kunna användas som indikatorer på verklig naturvårdshänsyn. Trots utbildningssatsningarna kunde ingen generell ökning av intentionerna märkas under perioden (1995-2000) och de sparade mängderna av enskilda hänsyn var små i förhållande till rekommendationer.
Sammanfattningsvis konstaterar Helen Uliczka att de undersökta metoderna fungerar relativt bra.
– Men förbättringar är både önskvärda och möjliga.
Ekolog Helen Uliczka vid institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, försvarar fredagen den 5 december kl. 10.00 sin avhandling Forest Biodiversity Maintenance: Instruments and Indicators in the Policy Implementation. Opponent är Professor Rodolphe Schlaepfer, Swiss Federal Institute of Technology Lausanne, Schweiz.
Plats: Sal L, Undervisningshuset, Ultuna, Uppsala
För pressbild, följ länk nedan.
Kontaktinformation
Helen Uliczka, tel. 0581-69 73 09, 070-53 52 139, E-post: Helen.Uliczka@nvb.slu.se
