Så möter flygindustrin framtiden
Flygplan har en lång livscykel och behovet av flexibilitet ökar. En tillverkare som Saab måste förbereda sig på det okända, och anpassa sina produkter till alltmer varierande krav på en global marknad.
I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet har Gunnar Holmberg analyserat de framtida förutsättningarna för komplexa system med flygindustrin som typexempel. Den metod han använt kallas klinisk forskning, och innebär att man inte bara observerar vad som sker utan också deltar i arbetet.
– Man kan inte förstå ett komplext system utan att man går in och påverkar det, säger Gunnar Holmberg.
Han har själv en roll i företaget som affärsutvecklare med fokus på obemannade flygfarkoster (UAV). Utvecklingen på det området innebär ännu mer global samverkan än arbetet med Gripen och det numera nedlagda Saab 2000.
I framtiden kommer det att vara ett undantag att Saab är totalintegratör av ett flygplansprojekt. I stället blir företaget en central underleverantör, som i det nu påbörjade arbetet med Airbus superjumbo A380, eller som partner i UAV-projekt. Omställningen är inte okomplicerad. Dels uppstår tekniska problem som att de inblandade företagen arbetar i olika IT-miljöer, dels mänskliga problem som rör självbilden hos de anställda.
Flygplanstillverkare blir också alltmer beroende av sina kunder, både militärt och civilt. Ett flygplan måste kunna förändras under sin livslängd. Kunden vill kunna välja utrustning friare. Dessutom måste produkterna bli billigare.
– Den som lyckas kombinera ökad funktionalitet med lägre kostnad har en bra position på marknaden, säger Gunnar Holmberg.
Hans forskning är användbar inte bara för flygindustrin utan också för andra som utvecklar produkter i få exemplar, med långa livscykler och höga säkerhetskrav. Dit hör tåg, fartyg och telefonsystem.
Avhandlingen heter ”On Aircraft Development – managing complex systems with long life cycles”.
Kontaktinformation
Gunnar Holmberg nås på telefon 013-184925 eller e-post gunnar.holmberg@saab.se
